S_KonugCarlXGustafsBragderII

S J U N D E B O K E N

6 8 7

1660 . vid D ragö r , se g la d e då ut i Ö stersjön Danskarne började tänka på en når- *660 . och in o tte dår ett från H o lstein kommande mare allians med S v e r ig e såsom vårn för fartyg, ombord å hvilket befunno s ig g en e- Danmarks bestånd , men man m isstånk te ralerna Schack och Ah lefeld t, hvilka på en list dårunder med afsikt att våcka sin k onun g s order voro kallade till Kö- m issåm ja mellan S v e r ig e och Holland, penhamn. D e to g o s till fånga och fordes F örm ynd areregeringen a fv isad eo ck såh e lt till Malmö, dår de låmnades i S tenb o ck s och hållet hvarje tanke dårpå vid minnet forvar. Men en kapten i hollåndsk tjånst a f den ringa framgång Durell på sin tid \ \ alter Vane, som kom från Fyn , b le f haft, och a f underhandlingarna i Köpen- g en a s t lö sg ifven och sk ickad till Köpen- hamn efter Rosk ildefreden . D å nu dan- hamn, så som om freden mellan S v e r ig e skarne icke ville aftråda Bornholm, lika och Danm ark redan vore bragt till stånd. litet som de ville erkånna Guineaskulden, § 19. D å nu efter allt u tseend e för- var förmyndareregeringen tveksam , huru- rådpla'gnmg hand lingarna komm e att lyck lig t aflöpa, vida det icke skulle vara formånligare om fre d s- . . . . . 7 . i n . a rtik la m e . o iv er lad e de sv en sk e komm issan erna sins att taga de adhga g od sen i Skåne, hvilka Svenskarnes em ellan , huruvida det icke sku lle vara danskarne sjålfve uppskattade till ett vårde k lok a st a tt helt och hållet u teslu ta arti- a f tre miljoner riksdaler eller begåra fem keln 0111 slopand et a f de nyuppförda be- små amt i N o r g e omkring G lommen. Carl få stn in g sverk en , i betraktande a f att det G u sta f hade ock så ifrigt önskat att for­ m å ste för S v e r ig e vara a n g e lå g e t, att vårfva d essa amt, som skulle vara till Danm ark icke b le fve a fandra undertryekt, ny tta för S v e r ig e s såkerhet, då genom hv ilk et lått kunde hånda, om det b lefve ett sådant förvärf grånsen mellan S v er ig e b erö fvad t d e ssa befåstn ingar, i synnerhet och N o r g e komm e att g å midt i floden, som alla vågar, på hvilka man kunde Om man nu slåpp te detta tillfälle ur hån­ komm a in i d etta land under detta krig derna, vore allt hopp ute att åt detta b lifvit allmånt kånda. Underhållet a f d essa håll u tv idga S v er ig e s grånser, hvilket af sku lle o ck så m edföra gan ska stora kost- T erlon ståilts i utsikt. Man ville emeller- nader och b esvär för danskarne och g ifva tid icke så sträng t yrka på förvärfvet an ledn ing till tv ister mellan konungen och a f d essa amt, som voro arfgods, hvilka adeln och mellan denna och borgarne. konung Fredrik skattade så hög t, att han F ö r öfrigt kunde man gårna unna dan- hellre ville afstå någo t a f Danmark ån skarne desan im a så som ett sla g s ersätt- slåppa dem ifrån sig. Engelsm ånnen och n ing för de förluster, som sven skarne hollåndarne hade också mera ån en gån g åsam ka t dem. Och om man raserade förklarat, att de icke skulle tillåta, att dem , stod e det ju i alla fall danskarne en fo tsbredd a f N o r g e a fhåndes Danmark, fritt a tt efter sven skarnes aftåg åter Och för öfrigt höllo danskarne m ycket uppföra dem . på d essa områden för Fredrikshalds och Beträffande garantin an sågo komm is- Fredriksstads skull och för tullens skull, sarierna, att den borde affattas i mera förutom att d essa p latser voro förpantade allmänna ordalag , på det att medlarne till holländarne. Å sin sida saknade dan­ icke m åtte få an ledn ing att framkomma skarne icke skål att anföra 1110t saken , då med några förslag från sin sida, hvilket Danmarks tryggh e t m inskades genom sku lle kunna inveck la S v e r ig e i deras in- denna grans. S v e r ig e hade hittilis varit bord es tvister. Frankrikes egn a intressen såkert inom sina gam la grånser och hade förp lik tade till stöd jandet a f S v er ig e , och vunnit ytterligare tryggh e t g enom foi- samm a vore forhållandet med Holland , 0111 vårfvet a f Bohus och Marstrand. Dår- det sku lle åtnjuta fördelarna a f E lbing- tör vore det båttre att i ersättn ing föi fordraget. D å r em o t kunde man mindre Bornholm och Guineafordringen söka lita på Eng land , och det vore för öfrigt tör vårfva ad elsgod sen i Skåne. Carl Gus- icke k lok t att g ifva engelsm ån och hol- ta f sa tte så stort vårde på besittn ingen låndare an ledn ing att blanda sig uti han- at d essa g od s, att han skulle velat gifva deln på Ö stersjön . en niiljon riksdalei föi att slippa å tei-