S_KonugCarlXGustafsBragderII

S J U N D E B O K E N

1660. var forenad t m ed o g o n sk e n lig fara, det kunde våcka ov ilja i T y s k a R ik e t, Frank- rike hade ånnu icke g ifv it b e sk ed om hjalp, med ingen enda h en d e var ånnu forli k- ning tråffad, ho llåndarne vo ro icke att lita på och S v e r ig e s krafter vo ro ut- tomda. D e t sak nad es v isser im en icke heller o skål for u p p sk o f m ed freden , då man icke kunde se , huru man sku lle kunna efter afslutad fred upp ehå lla arm én i h en d e ­ land, och då de u tlånd ska trupperna åfven utan so ld m å ste a ftackas, b le fv e d et svårt att locka - andra till sv en sk krigstjån st. D e t holl o ck så hårdt a tt n od g a s sm å lta så m ycken oforrått, då man a ldrig kåmpa t for en rå ttv isare sak . Å fv en k o sa ck er och brandenburgare m å ste ehuru m o tv illig t ingå på fred, for a tt undv ika den ovilja, som eljes kunde drabba dem . S v en sk a rn e ville o ck så b e g a g n a tillfå llet a tt k largora en del sak er i W e s tfa lisk a freden , som ånnu voro svå fvand e. D e k e js e r lig e på- stod o dårem o t, a tt sådan t hade alls in tet med den p o lsk a freden a tt g o r a utan m åste hånsk ju tas till r ik slag stiftn ingen . A f Brandenburg kunde in tet vidare u tverkas, ån att allt sku lle b lifva for sa tt i sainm a sk ick som fore k r ig e t och att grån sre- ce ssen b ek rå ftades. Från brandenburgar- nes sida g jo rd e s o ck så fo r sok att i fred s­ instrum en tet inrycka n å g o t godkånn and e a f den allians, som kurfursten ingå tt m ed polackerna i W eh lau och B rom b erg 1 6 5 7 , då han o fv e r g a f sv en sk a rn e for a tt slu ta sig till polackerna , men sv en sk a rn e sa tte sig dårem o t så som varan de for dem skym f- ligt. Em ellertid m å ste man så till vida till- m o te sg å kurfursten , a tt man sku lle an se det mellan k onu n g en och h onom ingån gn a fordraget så som annu lerad t, men sjålfva fordragsin strum en tet i origina l b le f icke u tlåmnadt tro ts kurfurstens ifriga yrkande dårpå. D e b randenbu rg iske m in istrarne fordrade e fter try ck lig t E lb in g s ofverlåm - nande till kurfursten , enår polackerna g en om fordraget i B rom b erg pantfor- skrifvit d et till h onom for fyrahundra tusen thaler. D å r e s t ick e stad en u trym des, sku lle brandenburgarne ej heller utrymma de a f dem erofrade p la tserna i Pomm ern och H o lstein . I denna fordran und erstoddes

brandenburgarne o ck så a f polackerna, 1 6 6 0 . som till sist fö r e slo g o , att om sven skarn e icke v ille aftråda denna stad till kurfursten, men po lackerna senare komm e att gö ra det, sv en sk a rn e icke sku lle betrak ta det så som n å g o t fredsbrott, under forevånd- n ing att en dylik a ftrådelse stod e i strid m o t den andra artikeln , som bekråftade stad en s priv ileg ier, och att en sådan af­ tråd e lse icke kunde sk e utan med villkor a f priv ileg iernas b ibehållande. Om denna sak a ffattades en sårsk ild artikel, som ofverlåm nades till kurfursten och po lack ­ erna men icke in to g s i fredsinstrum entet. N år sak en kom under ö fv e r läggn in g m e l­ lan sven sk arn e och depu terad e från E l­ b ing, ly ck ad e s de förre ö fvertala de senare att ingå på, a tt efter u tvåx ling a f rati- hkationerna sku lle staden icke ofverlåm - nas åt n ågon annan ån konungen och repub liken Polen . O ch då polackerna i fortåck ta ord a lag lå to forstå, att kur­ fursten aldrig sku lle komm a i b esittn ing a f E lb in g , tillrådde sv en sk a rn e och p o ­ lackerna g em en sam t elb ingarne att så snart som m ö jlig t sök a sammanbringa om form å lda summ a for a tt tillstållas kur­ fursten, innan tiden för öfverlämnandet u tg in g e . E lb ingarn e hoppad es att g en om en g e lsk e kopm ån kunna ihopbringa sum ­ man, och polackerna g å fv o elb ingarne försäkran, att b e lop p e t sku lle a f repub ­ liken dem å tergå ldas. P fa lzgrefvens a f N eubu rg såndebud R au ten ste in anhöll, a tt hans herre åfven m å tte i freden inbegripas, till hvilken anhållan alla g å fv o sitt bifall u tom kur­ furstens såndebud , som hå ftigt m o tsa tte s ig detsamm a , under forklaring, att dårest denna anhållan bev iljad es, sku lle de icke underteckna. § 14. Å nd tlig en b le f efter m ånga Freden i svå righ eter fred afslutad i O liva den 23 Oliva afslu- april en ha lf timme före midnatt. Hår- tas 23 a ü '

m enom åndades, under villkor som i o J betrak tande a f konungariket S v e r ig e s då varan de stå lln ing voro gan sk a repu- terliga, de strider, som under så många år u tkåmpats mellan två folk. T ill stor del hade man drottn ingen a f Po len att tacka for att denna fred kom till stånd. D e t ofhciella kungörandet a f freden sk edde