S_KonugCarlXGustafsBragderII

S J U N D E B O K E N

6 7 1

1660 . ens lefnad kunde på grund a f hans till- tagand e fetm a ick e b lifva synn erlig en lång. K on u n g en s död inföll vid en tid, då konungariket S v e r ig e befann s ig i ett m y ck e t farligt lä g e , om g ifv e t som d et var a f ilender på alla sidor, och då tron- följaren var i sin sp äd a s te ungdom . T ill förekomm ande a f strider vid tillsä ttand e t a f förm yndareregerin g hade k onun gen låtit s ig a n g e lä g e t vara a tt i sitt te stam en te därom förordna. T ron fö ljarens upp fostran , förm ynderskap et ö fver honom och for­ va ltn ingen a f rik särendena hade uppdra- g its åt d ro ttn ing H e d v ig E leon o ra jäm te innehafvarne a f de fern h ö g a rik säm betena , näm ligen r ik sd ro tset, riksm arsken , riks- am iralen, rik skan sleren och riksskattm ä - staren . D r o ttn in g en sku lle vara ord förande i reg er in g en och hafva två röster, så län g e hon icke in g in g e i n y tt äk ten sk ap . När- m a ste p la tsen n ä st h enne sku lle tillkomm a k onun g en s broder, härtig A d o lf Johan, som sku lle inneha fva rik sm arsk säm b ete t, Per Brahe var redan rik sdro ts och Carl G u sta f W r a n g e l riksam iral. D e t h ö g a r ik skan slersäm b e tet an förtroddes åt M a g ­ nus Gabriel d e la G ard ie och H erm an F lem in g b le f rik sska ttm ä stare. A lla för- m anades efter try ck lig en att m ed all trohet och nit beflita s ig om a tt den m äk tig e men num era fad er lö se fursten m å tte upp- fostras i den rena e v an g e lisk a läran och underv isas i alla d ygd er, som an stod e en k onun g och kristen , och sku lle förmyn- d arereger in gen under k onun g en s minder- årighet så förvalta riksärendena, a tt den kunde för sin forva ltn ing och sitt r e g e ­ m en te stå tili svars inför Gud , rikets Stän­ der och h eia världen . Vid härefter i S to ck h o lm h å llet riks- m ö te b e s lö ts g ö r a den förändring i t e s ­ tam en tet, a tt härtig A d o lf Johan sku lle u teslu tas från förm ynderskap et och ur r e ­ ger in g en , och i d ennes Ställe så som riks- marsk inträdde Lars K a g g så som varande den ä ld ste a f de h ö g a gen era lsp er son ern a . D å em ellertid K a g g snart m ed döden afgick , b le f Carl G u sta f W ran g e l 1 6 6 4 riksmarsk, och rik sam ira lsposten anför­ trodd es åt G u sta f O tto S tenb o ck . Under förevändn ing a f sv a g hä lsa a flägsnades

H erm an F lem in g från riksskattm ästaräm - 1660 . b e te t, som lämnades åt G u sta f Bonde, hvilken h ittills varit presiden t i kammar- ko lleg ium . § 3. Carl G u sta f var född den 8 no- C a rl G u sta fs v em b er 1622 på N yk öp in g s slo tt. H ans efterm äle.

fader var Johan Casim ir, p fa lzgrefve a f Zweibrücken ; modern Catharina var d o tier a f k onun g Carl IX a f S v e r ig e . Prästen , som förrättade hans dop , har berättat, att e tt ljussken om g a f barnets hufvud likt en g loria, hv ilk et äfven bekräftats a f de vid d op e t närvarande. R edan som ung v isad e han teck en på ovan liga an lag ; hans fader ty ck te s för h onom ock så haft mera ak tn ing än kärlek. Pfalzgref- ven lät g ifva h onom en so rg fä llig upp ­ fostran och g a f hans stud ier en sådan riktn ing, som tyd d e på, a tt han h y ste en v iss förhoppn ing, att en krona sku lle pryda son en s hufvud g en om förmälning med d ro ttn ing Christina, hv ilken s kärlek Carl G u sta f under g em en sam sam varo m ed henne i unga år vunnit. E fter slutad underv isn ing i hemm et sänd e s han s ex ton år gamm a l tili Uppsala. På d et a tt man ick e sku lle tro, att han i fädernehemm et insup it några läror, som s to d o i strid m o t k onungariket S v e r ig e s sta tsr e lig ion , an förtroddes hans under­ v isn in g å t te o lo g ie pro fessorn Johannes L enæ u s, som red e lig enu nd e rv isad e honom i and liga ting och senare, då han sku lle draga ut i främmande länder, för honom författade en bok , D e V e r ita te & E x - ce llen tia C h r is tia n æ R e lig io n is , som sku lle tjäna honom till skydd m o t synd ig a män- n iskors förförelser, då man på re sor ofta n öd g a s till Um gänge m ed sådana, som an tingen ingen relig ion hafva, eller äro irrläriga. Carl Gustafs v iste ls e i U pp sa la under bem ä ld e Lenæ i uppsikt föranledde denne, som senare var b liiven ärkeb is- kop , a tt i icke ringa mån b idraga till Carl G ustafs upphö jelse på tronen efter dro ttn ing Christinas a fsä g e lse , enär präs- te stånd et sävä l som b orgare och bönder hade stort förtroende till Lenæus. Under hela sin v iste ls e i U pp sa la tormärktes h o s Carl G u sta f mera b lyg sam he t och allvar, än som eljes brukar komm a till syn e s vid unga år.