S_KonugCarlXGustafsBragderII

S J Ä T T E B O K E N

6 6 2

1 659 . Därefter b e g a f s ig de Lumbres åter tili kända, fastän man icke hade n ågon för- 1 6 5 9 . Polen och lofvade att inom två månader hoppn ing på nya. Em eller tid öfverläm - 17ju h . g ifva meddelande, när en ny samman- nades a f Akak ia andra, hv ilka änd tligen kom st sku lle kunna hållas. Men sedan befunnos i g o d ordn ing, och u tväx lin g k riget i Danmark ånyo uppb lossa t, för- sk edde. En förhoppn ing om fred kom dröjde polackerna saken för att se, huru nu tili syn e s, enär alla rä ttska ffens de allierades företag sku lle utfalla och patrioter ön skad e den för a tt b lifva fria hvad holländarne sku lle göra. från det ok , som österrikarne v ille med § 75. På det att man em ellertid sku lle vapnens makt lä g g a på po lackerna , och punna saga , att n å g o t u tråttats, rådplå- d essu tom drottn ingen så v a l som Lubo- g ade man om de lejdebref, som sku lle m iski lång tade efter freden . D e oupp- lämnas sändebuden . D e sv en sk a lejde- hörliga åndringarna i d e p o lsk a lejde- brefven för polackerna och d e sse s bunds- brefven hade kraft lång tid, och nu

M issh ä llig -

heter med

^ejdebrefven

vå llades y tterligare drojsm ål a f de k e js e r ­ liga lejdebrefven , hvilka a fsik tlig t blifvit orik tig t affattade. I d e ssa h ad e nåm ligen kejsaren g ifv it Johan Casim ir titel k onun g a f S v e r ig e , hvilken titel Johan Casim ir sjålf icke vidare brukade i forhand lingar med S v e r ig e , hvarem o t titel a f S k ån e icke var gifven konungen a f S v e r ig e . D e ssu tom voro de undertecknade a f g re fv en a f W o lk en ste in , hv ilken vid tiden for lejde- brefvens utfårdande, den 20 ju li 1 6 5 8 , vistad es på sina g o d s i nårheten a f F rank ­ furt am Main och ånnu icke tilltråd t v ice kanslersåm betet efter F erd inand Kurtz. Mot de brandenburg iska lejd eb re fven anmårktes, att g re fv e B en g t O xen stier- nas titel K ong l. Maj:ts och R ik e ts råd u telåmnats. S åk erh et for bud, kurirer, b ref och andra forsånd eiser saknad es. D e ssu tom stod e tt f a r t y g i stå lle t for f a r t y g , hv ilket befanns o e g e n tlig t, då de sv en sk a såndebud en ick e anstån- d ig tv is kunde resa m ed e tt fartyg . Icke heller var det tillfy llest sorjd t for så- kerheten for de m indre fartyg , som sku lle till Pillau o fverfora p rovian t och annat. Dårfor fordrade sv en sk a rn e ånd ­ ring dårutinnan och a tt allt sku lle bringas i g od ordning. D e t k ejserliga lejd eb re fvet återstålldes till A kak ia for att denne sku lle i P reussen anskaffa e tt rik tigare. På det att em ellertid forhand lingarna, som konungen på allt så tt v ille påskynda, icke gen om våntan på nya le jd eb re f m å tte fordrojas, anholl han, att po lackerna sku lle g ifva de sv en sk a såndebuden skydd m o t de i Preussen ståend e k ejse rliga trupper- na. K onungen g a f o ck så sina såndebud order att bryta upp från S te ttin for att

förvanter lå g o för längesedan färdiga i S tettin , dår konungen ville att utväx- lingen sku lle sk e, och icke i Preussen . Akak ia ö fverbrag te lejdebrefven från p o ­ lackerna. Mot d essa fram ställdes den anmärkningen, att de voro skrifna på papper och icke på pergam en t, helt enkelt hop fåsta med silke och med o tyd liga sigill försedda. F ör d essa s u tbytande mot andra behöfde T erlon och de Lumbres använda öfver ett halft år, under hvilken tid den förre utan sin konungs order men a f välvilja för svenskarne och till påskyndande a f freden fo r etog en resa till Polen för att u tverka nya lejdebref. Med undantag för sigillet, som befanns riktigt, voro d essa icke desto mindre behäftade med flera fel och kunde lika litet som de förre a f svenskarne god - tagas. På franska såndebudets anhållan om andra lejdebref m edgå fvos visserligen polackerna att utfärda sådana men med hot, att dårest d essa icke b lefve god - kånda, inga nya lejdebref vidare skulle a f dem utfårdas. Men icke ens dessa befunnos i det skick, att de kunde a f svenskarne godkånnas, i det att de sv en ­ ska såndebudens titlar icke voro rik tiga och hvarken månad eller dag voro utsatta. D e voro dessu tom försedda med ett ovan ligt sigill, föreställande en ryttare, som betäck te sitt bröst med en sköld med L itauens vapen , liknande konunga- riket S v er ig e s vapen. Dårunder stod , att d essa b ref voro b e seg lad e med konung- ens sigill, under det att på dylika hand­ lingar konungarikets sigill sku lle brukas. Oaktadt de polska ho telserna b lefvo nu för tredje gån g en lejdebrefven under-

5 m ars.