S_KonugCarlXGustafsBragderII

S J Ä T T E B O K E N

624

1659 . nat an däri se ett tecken på att med- § 4 8 . Ehuru k onu n g en a ldrig stallt sig 1659. larne s tod e mera på den ena partens ob en ä g en for fred utan end a st v äg ra t att Holländame sida an på den andres. Därjäm te fram- låta sig på tv inga s H a a g k o n s e r ten s förslag, «ppträda mot höll han, att det vore icke rätt, att anbefallde de h o lländ ska sändebud en , se- verige‘ holländarne ville tränga sig med i d essa dan tiden för stille stån d e t var utlupen, underhandlingar, då konungen så tyd lig t Obdam att, då k onu n g en a f S v e r ig e icke förldarat, att han icke utan efter skedd vela t a fgifva en ty d lig fork laring angående äterförson ing med dem ville godkänna fred sforslaget, men k onu n g en a f Danmark dem såsom medlare. v isa t s ig b en a g en för de tre staternas Vid öppnandet a f omförmälda skrif- forslag, anfalla sv en sk a rn e , hvar h elst han ve lse befanns den innehålla ett yrkande, anträffade dem och så m y ck e t han kunde, att Rosk ildefreden skulle bekräftas sam t förse K öpenham n m ed p rov ian t sam t på- att allt, som efter densamma blifvit a f skynda D e R u y ter s ankom st. Därjäm te båda parterna eröfradt, skulle äterlämnas anhöllo de h o s fransm ännen , a tt d e sse och Trondhjem under alla forhållanden icke sku lle hjälpa S v e r ig e , och h o s engels- förblifva i Danmarks ägo . D en tredje arti- männen, a tt de o fficiellt sku lle återkalla keln skulle helt u tgå, och inga nya tullar alla en g e lsk e undersåtar, som v o ro i sven sk eller pålagor skulle hvarken a f svenskarne tjänst, sam t lä g g a b e s la g på i en g e lsk a eller danskarne påbjudas. D e tre staternas hamnar lig g an d e s v en sk a fartyg . undersåtar skulle i båda rikena tillför- I den sista H a a g k o n s e r ten va rb eslu tad t, säkras lika rättigheter och alla formåner att de båda repub likernas sändebud ge- i en lighet med E lb ingfördraget och eluci- m ensam t sku lle b e stämm a d et antal fartyg, dationerna skulle tillerkännas dem. Bran- som b efunnes er ford erlig t för affären i denburg skulle äfven i freden inbegripas, Danm ark sam t att, i b etrak tand e a f de därest kurfursten inom en månad efter stora kostnaderna , re sten så som ob ehö flig anmodan tillkännagäfve sin b enägenhet sku lle hem sändas. Men de ho lländ ska sän- därför. Om ännu vid denna tid några debuden hade h em liga ord er a tt ick e skicka meningskiljaktigheter mellan konungen hem mera än tjugu far tyg , sedan de dock och kurfursten förefunnes, skulle de tre förut förv issa t s ig om , a tt d e karvarande staternas ministrar söka b ilägga dem voro tillräck liga för a tt g ifv a eftertryck och skulle d esse äfven bem öda s ig om åt H a a gk on se r ten s b e slu t. Sänd ebuden att släcka krigslågan i Polen. D e med sku lle likväl s e till, a tt d e en g e lsk a far- härtigen a f H o lstein gjorda öfverens- ty g en a fseg lad e forst och a tt å terstod en kommelser skulle hållas och de tre sta- a f den en g e lsk a flottan i fa r ty g en s antal och terna skulle ikläda sig garanti för freden, styrka icke b le fv e den h o lländ ska öfver- D enna skrifvelse upp tog s a f konungen läg sen . E ng e lsm änn en , som icke kände mycket onådigt, i synnerhet som han n å g o t om denna order, anhö llo h o s hol- befallt, att intet fredsforslag annat än ländarne, a tt man sku lle n o g a bestämm a från danskarne skulle m o ttagas, men om det antal fartyg , som sku lle öfvervin tra i medlarne öfverlämnade någon skrifvelse, Danmark^ D å d et b le f tyd lig t, a tt hollän- skulle komm issarierna därät endast ägna darne icke v ille d ela sin flotta, förklarade en flyktig uppmärksamhet och, därest M oun tagu , att då d e ho lländ ska sände- de funne det lämpligt, visa den för de buden icke i en ligh e t m ed Haag feönsertens danske kommissarierna. D å skulle endast b eslu t v ille b estämm a , huru m ånga a f två fall kunna inträffa: antingen skulle deras fartyg sku lle förena s ig med de danskarne godkänna innehållet, utan att en g e lsk a och huru m ånga , som sku lle hem- svenskarne ägnat någon uppmärksamhet sändas, hade han b e slu ta t a tt hem fora därät eller uppgifvit sin rätt att förkasta hela den en g e lsk a flottan . H an ville vis- förslaget, eller ock skulle danskarne af- serligen icke afvika från H a a gk on ser ten s visa forslaget och hela skulden falla på b eslu t eller inlåta s ig på några nya forslag, dem, hvarvid medlarnes oberä ttigade men han saknad e m ed e l for underhåll a f förfarande skulle komma i dagen . en så sto r flotta. F ö r sk en s sku ll för sök te