S_KonugCarlXGustafsBragderII

F E M T E B O K E N

4 4 4

a tt m ed v å ld tr å n g a in i S u n d e t eller 1658. B e lten , v o r o d e b å d a rik en a i kraft af forbund e t p lik tig a a tt ai alla krafter soka h indra d e tta , o ch for o fr ig t v o r e detta forbund inrik tad t m ed tan k e på e tt kom- m and e k r ig o ch ick c på d e k rig , som s v en sk a rn e nu fo rd e . O ch d e tillfogad e, a tt om s v e n sk a r n e p å O s te r s jo n o road e en annan s ta ts u nd e r så ta r , m å ste man b illig tv is g ifv a d en n a s ta t rått a tt på samm a h a f u tk rå fv a h am nd . H v ad for nfricrt n f s v en sk a rn e 1111 fo r ts p å tal, lof- v ad e om bud en d e ls a tt g o d k å n n a , dels a tt inb erå tta for sin k o n u n g . G en tem o t sv en sk a rn e s å s ik t, a tt on H v en horde till S k å n e , fo r fåk tad e d an sk a rn e , att den sku lle råknas till S jå lland . S lu tlig e n ofver- låm nade sv en sk a rn e sk r iftlig en sin ko- nun g s fordringar tillik a m ed fo r sla g e t till forbund . § 3 2 . På nåm nda fo r s la g an h o llo sven - Danskams skarne en tr å g e t om sva r , u nd er d e t att f°^kIa,inSar & ’ o/ver svcn * danskarne d a g från d a g u p p sk o to sak en , s/.arncsf ori . u rsku ldande s ig m ed a tt d e h a d e så ringar.

1658 . ningar all m isstanke, a lldenstund b lo tta namnet forbund h o s m ånga vå ck te sto r m isstro, ty då man se tt, att konun gen af S v er ig e holl en flotta på D a n z ig s redd , kunde lä tteligen den m isstanken upp stå , att båda konungarne under en eller annan förevändn ing äfven på någon annan ort ville hålla flottor. D å r ig enom kunde ko- nungariket Danmark u tsä tta s för ej ringa ovilja och nya fiender upp tråda m o t de allierade konungarne till sto r fara för Danmark, som i denna stund v o r e så utmattadt och endast hade fo g a kraft att vårja sig. Ja, om en gelsm ån och hollån- dare gem en sam t sku lle foreså tta s ig att afskaffa tullen, vore det gan sk a o v isst, om de nord iske konungarne m ed förenade krafter skulle vara i stånd a tt m o ta E n g ­ lands och H ollands flottor. Hårpå svarade svenskarne, att det n o g vore g od t och vål att afvånda andra folks hat och fiendskap, men man kunde ick e se, att hår vore någo t att frukta, då det endast gå llde de nord iska rikenas rått öfver Ö stersjön . T y om ån en sv en sk flotta lå g e på D an zig s redd, kunde ingen dåraf hafva orsak att b ek laga sig , enår detta skedde med krigets rått. D e t kunde icke komma under rubriken tull på öppen sjö, att en flotta låg i en fientlig hamn för att hindra tillforsel till fienden, eller då man belade med tull dår in- och ut- förda varor. Engelsm ån och hollåndare, hvilka voro de ende, som kunde taga anstöt i detta fall, å gd e i kraft a f v issa fordrag icke rått till tilltråde till någon af konungen belågrad ort. Men då d e sse tillåtit konungen att fu llstånd igt spårra en hamn, hvarför sku lle de då m o tså tta sig att tull lades på varorna? O ch då de sjålfve alltid brukade afspårra fien tliga hamnar, hvarför ville de icke tillåta andra att följa deras exempel? Sålunda anhöllo svenskarne, att punkten om upp tagandet af tull på öppen sjö måtte u tgå. I fjårde punkten anförde danskarne, att de i brist af penningar icke kunde utrusta flere ån tio fartyg. D årem ot invånde svenskarne, att ju större båda rikenas u trustn ing vore, d esto mera skulle man afhålla s ig från att angripa dem. Hvarpå danskarne sv a ­ rade, att om en utlåndsk ilo tta dristade

m y ck e t anna t a tt s y s s la m ed e ller att d e m å ste in v ån ta sin k o n u n g s u tlå tande. S ed an en rund lig tid for lup it, framlam- nade d e o fv e r o fv an n åm n d a fo r s la g en forklaring, hvaru ti k o n u n g en a f D anm ark så som sin vilja o ch m e n in g u tta lad e , att når dan ska fa r ty g n å rm ad e s ig H å lsin g - b o r g sku lle d e sa lu tera få s tn in g en , och sku lle samm a h e d e r sb e v isn in g g ifv a s ho- nom a f s v en sk a fa r ty g v id p a s se ra n d e t a f K ronborg . V id s v e n sk flo tta s p a s s a g e g en om S u n d e t sk u lle i e n lig h e t m ed B rom sebro freden anmålan s k e i fo r v å g for undv ikande a f all m is s ta n k e , som kunde upp stå vid en flo tta s o v å n ta d e pa sserand e. D en n a flo tta m å s te alltid s e g la forbi den k u n g lig a r e s id en s s ta d en , och foreskriften om anm ålan dårom h ad e icke blifvit upphåfd i R o sk ild e fr ed en . D enn a anmålan var g rundad p å m ellan båda rikena tråffadt fordrag , u tan tan k e på hvem som hade å g an d e rå tten till S k ån e . S v en sk a rn e ho llo em ellertid fore, a tt s ed an Sk ån e b lifvit inforlifvad t m ed S v e r ig e , v o r e sådan anmålan ob eh o flig . T y då tillforene Sund e ts båda strånder tillhorde k onu n g en a f Danm ark , var d et for a tt undv ika m is s ­ tankar i sin ordn ing a tt ick e p a s s e ra