S_KonugCarlXGustafsBragderII

S J U N D E B O K E N

6 9 6

Sedan en igh e t hårom uppnåtts, låto 1 660 . hollåndarne forstå, att de vore b eredd e att u tvåxla ratifikationerna a f E lb ingfor- d ra ee t och åfven att lo sg ifv a de sv en sk a o «■> fartygen . Sven skarn e gå fvo sitt bifall till u tvåx lingen och lo fvad e att for fram- tiden hålla g o d vånskap med hollåndarne, om d e sse gå fvo b ev is for samma benågen - h et g en om att lo sg ifv a fartygen . D e tta d elgafs de o frige medlarne, med upp- man ing att de ville m edverka till undan- rojandet a f allt groll, på det att freden åndtligen m åtte komma till stånd. D en 27 maj gran skades forslaget, som 27 maj.

1660 . anhållan. Under alla d essa försök att hindra fredens fullbordande b e slö to sv en ­ skarne, att om danskarne längre spjärnade em ot, skulle de i grund öd e lä g g a de danska öarna och till det y tter sta for­ svara N ak sk o v och K ronborg. Fredsslutet § 29. Men ändtligen nalkades dock med Dan-

¿ en s tund, då den så läng e uppskjutna freden sku lle blifva en verk ligh et, och danskarne läng tade så m ycket mera dår­ efter, sedan freden i O liva afslutats, utan att man tag it någon hansyn till Danmark. D e en gelsk a sändebuden så g o ock så nu garna, att fred komm e till stånd, då deras fullmakter i och med konung Carl II:s återkom st till sitt rike upphört att vara gällande, och de sålunda nödgad es med oforrättadt årende och utan ara återvånda hem . Sven skarne blef- vo em ellertid betånksamm e infor denne konungs återkom st till sitt rike, då de befarade, att han på grund a f släktskapen med konungen a f Danmark sku lle ansluta sig till denne. D e tta g a f äfven hollåndarne åtsk illigt att tänka på. Hvad danskarne själfve beträffade, önskade de långt hellre en såker fred än fortså ttn ing a f kriget, hvars u tgån g var ov iss och som redan utarmat landet. Förhoppn ingen om under­ stod a f England stod i vida fältet, då detta lands inre forhållanden icke voro ordnade. Sedan nöd iga forberedelser blifvit gjorda, började man underhandla om afträdandet a f städerna, hvarvid sv en ­ skarne ville, att garn isonerna skulle kvarstanna, tilis ratifikationerna blifvit utvåxlade, hvarem ot danskarne fordrade, att städerna sku lle utrymmas, så snart freden undertecknats. Sven skarne an sågo detta vara förenadt med en v iss risk, men då härtigen a f G o ttorp var hårdt ansatt i T önn ingen och genom fredens uppskjutande kunde blifva nödgad att ingå på hårda villkor, g in go de slutligen in på att några dagar efter fredsslu tets undertecknande utrymma lägret utanför Köpenhamn och afträda N yk jöb ing på Falster, hvarem ot belägringen a f T ö n ­ ningen skulle upphäfvas och de danska trupperna afföras från trakten kring E ider och Husum .

klockan fyra efterm iddagen underteck- nades forst a f medlarne och dårefter a f de båda parterna. Foljande d ag lo sg å fv o hollåndarne de sv en sk a fartygen , som vid a fseg lingen hå lsades med lo sen a f hela hollåndska flottan. Om edelbart dår­ efter utfårdades a f de tre sta terna garan ti­ forbindelsen, hvarefter sven skarne for- klarade, att d essa s undersåtar icke a f S v e r ig e sku lle affordras n ågon tull i Sundet, hvilken alltid for dem varit be- tungande. S v en skarne fordrade dock , att de tre staterna sku lle d eltaga i kostna- derna for underhållet a f tullarne. Hvad den ho lstein ska affåren betråffade, bekråf- tades hvad man for två år sedan enats om i Kopenhamn . E fter slutad fred b le f konung Fredrik på ofligt så tt notificerad om Carl Gustafs dod. G enom ett hem lig t påbud ind rogos alla medaljer med for S v e r ig e skym flig prågel, som slag its. Fyra dagar efter fredsslu tet forde pfalzgrefven a f Su ltzbach de sv en sk a trupperna till ett antal a f tre tusen stridbare mån från lågret utanfor Kopenhamn och uppstållde dem i s la g ­ ordning, hvilket åskådades a f m assor a f folk från staden . Under h og tid lig kanon ­ salut brot han dårefter upp m o t R o sk ild e, hvilken stad efter två års b elågrin g nu b le f fri. § 30. D e t återstår nu att omnåmna freden med m oskoviterna, for hvars af- slutande Kardis på estlånd ska grånsen i Dorpa tkretsen blifvit u tsedd till forhand­ lingsort. R edan vid forstå sammankom - sten hade m oskoviterna vetskap om ko- nungens dod, men svenskarne lå tsade

28 maj.

2juli.

Freden i Kardis.

30 mars.