S_KonugCarlXGustafsBragderII

S J Ä T T E B O K E N

6 5 4

G o siew sk i och L itauen s adel och stå tt i 1659 h em lig t forstånd m ed b isk op en a f Sam o - gitien och andra för a tt g ö r a Radziw ill, som då stod i b e g r ep p a tt an taga k o ­ nungen s skydd , m isstänk t. G en om dylika stämp lingar hade oron i L itauen under- hållits, hv ilk et slu tlig en led t till öpp e t uppror, hvarunder ett ick e ringa antal sv en sk e so lda ter i de spridda kvarteren sa tt till lifvet. När därefter und errä ttelse ingått, att e tt infall i L iv land från mo- skov iternas sida v o r e a tt förvänta, hade härtigen redan hunnit a f tsaren skaffa s ig lejdebref, ehuru han i R ig a låtit helt andra afsik ter k omm a till syn es. D e tta infall hade underlättats a f härtigen , som nattetid höll h em liga samm ankom - ster med de m o sk o v itisk a sänd ebud en och andra a g en te r för att m o ta rb eta hvarje ö fv eren sk omm else i g o d o m ed k onungen . T ill tsaren hade sk icka ts sändebud för att h e tsa honom m o t sv en sk a rn e, och i Mitau hade hållits rädp lägn ingar för a tt på- skynda de fien tliga p lanernas u tförande. D å härtigen b lifvit förv issad om att m o skov iterna sku lle gripa till vapen , an tydde han för de sv en sk a sändebuden , att han icke kunnat afslå den a f tsaren honom erbjudna hjälpen , och form enade, att sven skarn e ick e sku lle vara i stånd att skydda honom , förutom a tt de icke hållit sitt ord till honom . V idare hade om sven skarne u tsprid ts m y ck e t skym f- liga ryk ten , hvilka vid d et härtig liga ho fvet gå fvo an ledn ing till m y ck e t sp o tt och spe. H ärtigen s g em å l hade b eg ifv it s ig till K ön ig sb e r g , där de österrik iska, danska och p o lsk a sändebud en upp ehö llo sig , och inför d e ssa hade hon häftig t utfarit m o t sven sk arn e och s a g t, a tt det sv en sk a slödd ret och en handfull finnar ingalunda sku lle kunna skrifva lagar för härtigen , som n o g v iss te , huru han sku lle drifva dem tillbaka ö fver ha fvet till deras klippor. C romw ells sändebud Bradshaw , hvilken var sk ickad för att sök a äväga - bringa fred, fann icke nåd för härtigen , i hvilkens in tresse det lå g , a tt konun gen icke sku lle komm a till fred m ed m o sk o ­ viterna. Därför m o tarb etad es d etta sän- debuds ätgöranden och för m o sk o v ite r ­ na an tyddes, att den mellan S v e r ig e

6 5 9 . Brem en och göra infall i kurfurstens w estfa liska områden. D å em ellertid härti­ g en s a f Kurland fångenskap h o s många, särsk ildt härtigen s närm aste anförvanter, hade framkallat hat m o t konungen , hade W a ld e ck försetts m ed en särsk ild skrif- v e lse , som han sku lle förevisa i K a ssel och annorstädes. D e s s innehåll var, att under drottn ing Christinas regerin g hade härtigen a f Kurland beviljats neutralitet under v issa villkor, hvilka han hade att n oga ställa sig tili efterrättelse. D å Carl G usta f tillträdt regeringen hade han em el­ lertid h y st b etänk ligh eter att bekräfta detta fördrag, em edan man svårligen kunde bevilja ett fien tligt rikes vasall en dylik formån, i synnerhet sedan alla wo jewod skapen i Po len och Preussen underkastat s ig konungen , och äfven kurfursten a f Brandenburg o fvergå tt tili honom . D å d essu tom freden mellan S v e ­ rige å ena sidan och m oskov iter, dan- skar och holländare å den andra var fore­ stående, kunde man icke arbeta därpä, innan härtigen uttalat sig . K onungen s sändebud hade också därför flere gån ger hem ställt ho s härtigen om ett uttalande, huruvida han ville sluta sig tili konungen eller tili motparten. Sedan den sven ska armén inbrutit L itauen, och foretaget att bringa detta land under konungen s lydno lyck ligen genom förts, hade härtigen b egagn a t tillfället att uppskjuta afgifvan- det a f sin forklaring under framhållande a f sin stora ifver att befordra litauernas handel, till hvars fromma det icke skulle lända, om han slö te s ig till n ågo t v isst parti. Under alla forhållanden sku lle han emellertid tr o g e t hålla vänskap med ko- nungariket S v er ig e , men om han skulle ställa s ig under S v er ig e s lydno, vore det for honom bättre, om det sk edd e efter sedan litauerna gjort det, hvarigenom han lättare sku lle kunna försvara sitt hand lingssätt inför världen och Polen. D e tta hade icke hindrat honom att hem- ligen motarbeta konungen s sak i Litauen för att därigenom vinna tid och se, hvad kejsaren, m oskoviterna och andra skulle kunna inverka på sven skarnes foretag. T ill den ändan hade han ock så u tsått m issäm ja mellan furst Jan Radziwill,