S_KonugCarlXGustafsBragderII

S J Ä T T E B O K E N

640

männen förberedd e en allians, hva rig en om 1 de, under föru tsä ttn in g a tt freden g ick om intet, öm s e sid ig t sku lle förb inda s ig att nästkomm ande vår upp träda i Sund et med sina flo ttor och ta g a , hvad de kunde, sam t dela d etta sinsem ellan . V id S v e r ig e s anspråk i Gu ineaaffären fa ste s lika litet n å g o t a fseend e , då d et an så g s , att dan ­ skarne med våld b lifvit tv in g ad e a tt ingå darpå för att b lifva k v itt de sv en sk a trup- perna. D e v ille äfven , a tt allt artilleri sku lle lamnas kvar på d e p la tser, som sven sk arn e sku lle afträda, och a tt k on u n g ­ en a f Danm ark sku lle b ehå lla tite l ai Gö- th es konung , lik som e n g e lsk e konun gen alltjämt b eh ö ll titel a f F rankrike, ehuru en gelsm änn en ick e ä g d e en b it a f d etta land. S v en sk a rn e s alla invändn ingar voro utan verkan och n å g o t m ed lin g sfö r sla g framkom icke från m ed larne. D e t sv en sk a u tka stet, som S id n ey em o tta g it, försedde han med randanmärkningar och sk ickad e det åter till sv en sk a rn e, h v ilk et ö fverm od i- g a b e te en d e m y ck e t förtörnade k onun gen . M ed larnes barska upp trädande skräm de de sv en sk e komm issarierna till att af- g ifva en skriftlig fork laring a tt afträda T rondh jem och sen a re ö fversända afträ- d elsein strum en tet, en ä tgärd , som var så m ycke t m indre påkallad , som m ed larne i ingen punk t g å tt k onun g en till m ö tes. K omm issariernas å tg o rand e m issh agad e h ö g e lig en k onun gen , då d e därigenom bund it h onom utan a tt på samm a g å n g skaffa honom den säk erh et, som han be- gärt, och för öfrig t hade han förbjudit sina komm issarier a tt exp ed iera någon af- trädelsehand ling. D ärför lät k onun g en af- g ifva en m o tförk laring och å terkallade sina komm issariers fork laring, så som va- rande afgifven m o t hans order. D ärjäm te förehö ll han på d et a llva rliga ste sina k om ­ m issarier a tt öfverila s ig m ed några for­ k laringar, innan man b lifvit med m ed larne en se om förhand lingssä ttet. I de redan affattade punkterna sku lle de ick e tillåta någon ändring, innan de hänsk ju tit frågan till konungen , som hade an svaret för verk- ställandet a f alla b e slu t och m å ste s e till, att in tet sk edde , som v o r e för hans h ö g a värd ighet kränkande eller för hans rike skad lig t. Fram förallt sku lle d e sok a åstad-

1659 . undan tag för sig , lå g e det nära tili hånds att tänka, att orsaken vore, att de sku lle vara oförhindrade, när lusten folie på, att anfalla S v e r ig e eller Danmark . O em o tta g lig e för alla skäl, vidhöllo medlarne sin m en ing, hvadan sven skarn e funno för g o d t att heit hallet u teslu ta denna artikel hellre an att u tsä tta sig för risken, att medlarne sku lle lyckas däruti inflicka n å g o t tili S v e r ig e s nackdel. M ed ­ larne yrkade ock så på att afträdelsen af T rondh jem b le fve tyd ligen u ttryck t, och att från Skån e och Mailand sku lle undan- taga s Læ so , Anho lt och Saltholrn för att förekomma, att sven skarne senare sku lle kunna framkomma med några anspråk på dessa. Beträffande den kom pen sa tion , som konungen vän tade s ig i N o r g e , för- k larade S idn ey och Hu ijbert, a tt det vore en fåfang förhoppn ing och att konungen icke sku lle få en fotsbredd mark dar, ja icke ens ett sandkorn; att om ock så D a n ­ mark sku lle g å in därpä, sku lle England och Holland aldrig tillåta det. D e betrak- tade s ig som konungen s a f Danmark för- myndare, och de ärnade icke i denna an g eläg enh e t framställa n ågo t m edlings- förslag. V o g e lsa n g tillade, att om man ock så sk ickade tio sändebud tili Holland , sku lle man icke ernå n ågo t vidare, och hvarken D e W itt eller borgm ästaren i Am sterdam sku lle v å g a öppna sin mun i denna sak inför generalsta terna, i syn- nerhet som tili holländarne förpak tats tull- inkom sterna inom om förmälda områden. Han framhöll också , att sedan T rondh jem råkat i sven skarnes händer, hade tullen där blifvit höjd, hvilket haft tili följd en stor m inskn ing i den holländska skepps- farten dit. D e tta hade ho s genera lsta terna väck t ett så stort m issnöje, att de n ödga ts gripa tili sådana m edel, som nu framkom- mit. Och S idney sad e i en hånfull ton, att konungen hade tag it Bohus för att skyd- da Västergö tland , nu ville han hafva Akers- hus tili skydd för Bohus, och om han val komm e i besittn ing däraf, sku lle han under förevändn ing a f att skydda Akershus for- dra S tavanger och så vidare B ergen till skydd för S tavanger och slutligen T rond ­ hjem till skydd för B ergen . G enom T erlon fick man veta, att fransmännen och engels-