S_KonugCarlXGustafsBragderII

SJÄTTE BOREN

6 l 2

§ 35 . U nd er d et a tt man tv istad e i 1659. Danmark , p lan erade s i H a a g nya for- Nya fordag drag, hvilka for sv en sk a rn e vo ro ånnu { HaaS-

1659 .

Men konungen , som litat så mycket tili sina vänner och hoppats ännu mera a f dem, b le f hüg e lig en m issnöjd viel detta tal. Han markte, att hans sak a f illasin- nade och om förhällandena okunn ige blif- vit mera ogynnsam t framställd, än som i själfva verket var öfverensstämm ande med ställningen. K lokt och försik tigt er- inrade han om förutvarande och nuvarande förhällanden och förklarade, att han icke hy ste minsta fruktan för framgången a f sitt foretag. Under alla om ständ igheter var han benagen för fred, vare sig med alla gem en - samt eller med hvar och en särskildt, om han b lott kunde uppnå säkerhet och lugn. Därefter gjorde han en kort re­ kapitulation af händelserna allt sedan Gustaf Adolfs tid, enär det syn tes, som om sändebuden icke hade någon kännedom därom. Han hade allticl varit böjd för fred, men hade aldrig kunnat aflocka danskarne en tillfyllestgörande forklaring, hvar och huru de ville förhandla därom. Han kunde icke inse annat, än att saken under formen a f en allmän forhandling skulle råka i ännu större forvirring. o Sändebuden ordade härvid någo t om ävägabringandet a f ett stillestånd, men konungen lät forstå, att han icke hade för sed att ingå korta stillestånd, som voro företiade med mycket omak. Om han det oaktadt skulle lyssna till deras forslag, kunde det ske endast med det villkor, att båda parternas ställning för- b lefve oförändrad och att intet tillfördes Köpenhamn, i all synnerhet icke trä, stenkol eller krigsmaterial. I forstå rum­ met måste danskarne gifva b esked om huru de ville förhandla och skicka sändebud för affattande a f stillestånds- punkterna. S lu tligen framställde medlarnesam fälldt för konung Fredrik ett forslag till fred, hvilket han emellertid icke ville an taga, med mindre allt, som honom fråntagits, b lefve äterlämnadt och hans bundsfor­ vanter äfven inbegrepes i freden. D å Carl Gustaf fick vetskap härom, b eslö t han att stanna på Själland, såvida icke de fasta p latserna i Danmark och särskildt Kronborg lämnades honom såsom säker­ het för freden.

o fordelak tigare an d e t forrå. E fter rege- m en tsforåndringen i E n g land an strångde sig hollandarne g en om N ieu p o o r t, som stod i h em lig k o rre sp on d en s med flere parlam en tsledam o ter, a tt ku llkasta Haag- konserten . S å snart ho llandarne erfarit, att danskarne ick e v ille g å in på fred en lig t k on se r ten s program , borjade de vackla, men på de T h o u s och D ow n in g s beståm da yrkande b e s lo to de att hålla fast vid k on se r ten s b e ståm m e lse r och ho tade D anm ark m ed a tt undandraga det sin hjalp, d årest ick e fo r sla g e t an- to g e s . D e tta h indrade ick e N ieup oo r t att i London a f alla krafter arbeta for att åt Danm ark å terv inna m era an hvad Rosk ild efred en stipu lera t, for att åstad- komm a storre jåm v ik t m ellan de båda nord iska rikena. G en om h em lig a under­ handlingar fo r sok te o ck så ånkeprm sessan a f Oranien att ku llk a sta H aagkon ser ten , och denna plan om fa ttad es a f många, bland andra am sterdam arne. D e tta mot- arbetades v isser lig en a f de T h ou , som till g en era lsta tern a in g a f e tt skarp t m e­ morial med h o t, att, d årest de icke vid- ho lle H a a gk on se r ten , sku lle Frankrike oppet stålla s ig på S v e r ig e s sida. Men hollandarne b etrak tad e d e tta memorial som luft. D e framhårdade i sin foresats att slopa k on se r ten , i synnerh et, som den en g e lsk a flottan ho ll s ig stilla, D an ­ mark och B randenburg b eståm d t mot- sa tt s ig fordraget och E ng land s inre forhållanden v o ro i gu n gn in g . Framfor andra g jorde am sterdam arn e m y ck e t vasen a f att en flo tta a f å ttio fa r tyg och sex tusen fotknek tar, som i d a g lig t under- håll k o s tad e s e x tio tu sen gu id en , skulle lig g a overk sam , och a tt so ld a ter under somm arvårm en sku lle hållas inspårrade ombord på far tygen och dår anfaktas a f sjukdomar. T ill N ieu p o o r t utfårdades order a tt uppm ana parlam en tet att forma sven skarn e till aftrådande a f Trondh jem , Bornholm och H v en och uppgifvande a f anspråken i Guineaaffåren , hvarem ot R o sk ild efred en b o rd e lamnas orubbad med undan tag a f tred je artikeln. Med