S_KonugCarlXGustafsBragderII

F E M T E B O K E N

4 7 3

m ärka en v is s b en ä g en h e t till for son in g 1 6 5 8 . m ed sv en sk a rn e och sk ick ad e för d etta åndam å l K onrad L iitzow till H am bu rg för o a tt vid Carl G u sta fs ankom st till T y sk lan d sp o r ja h on om om hans m en in g i förlik- n in g ssa k en . Men då om förm ä ld e L iitzow all tid lå tit e tt fien tlig t sinn e la g m o t sv en ­ sk a rn e k omm a till sy n e s och man vid d enna m ission fo rb ig å tt P le tten b e rg , som tillfö ren e h ad e från S to ck h o lm skrifvit om Carl G u sta fs k lo k h e t, m ak t och vän skap i m era b eröm m and e o rd a lag , än man ville sä tta tro till, kunde man lätt inse, att sak en ick e var a llva rlig t m enad , utan a tt L iitzow k omm e a tt affatta sin rapport så , a tt L e o p o ld kund e g ifv a kurfurstarne den upp fa ttn ingen , a tt Carl G u sta f i sitt h järta ick e v o r e b en ä g en för fred. H vad nu än sänd ebu d e t i själfva v erk e t vela t, var b e s ö k e t u te slu tan d e an g en äm t för k onu n g en , som alls ing en lu st hade att an falla O ster r ik e och d raga h ela svärm en a f k a to lik e r ö fv e r sig , ehuru gärna frans- män och en g e lsm ä n s e tt d etta , då det en d a st sku lle varit till fordel m en till alls in g en sk ada för dem . § 5 3 . H vad fransmännen fö r d e i sk ö ld en Frankrike kunde man tyd lig t s e a f d et svar, som draSer siS . . , , r _ . , , . tillbaka fr å n fran dem ing ick pa d et a f B jörnk lou och ¡¡onungen^

göra fred m ed sv en sk a rn e , m en så lä n g e ingen förhoppn ing förefann s a lt å te rv inn a Preussen, kunde man icke s e , h um fred skulle kunna k omm a till stand , utan nod- gades de an tingen und erk a sta s ig ö ste r - rikarnes eller m o sk o v ite rn a s h erravä ld e. Sändebudet k la g a d e o ck så ö fv e r a tt ko- nungen a f U n g e rn a fb ö jt fran sm änn en s medling, stä llt h inder i v a g en för för- handlingarna och d ä r ig en om b r a g t po- lackerna till förtviflan. D e t t a g a f kurfur- starne a f Mainz och S a ch s en an ledn in g att å k u r fu r stek o lleg ie ts v ä gn a r für L e o ­ pold anmäla, a tt d ä re st han ick e v ille antaga fransm ännens m ed lin g o ch v erk a for fred i P o len , kun d e d e ick e skrida till val, für hvars u pp sk ju tand e kurfur­ sten a f Mainz v ille uppb juda sin a krafter, tilis freden i P o len b lifv it tr y g g a d . T r o ts kurfurstens alla p å try ckn in g a r o ch d e många tillfällen till förlikn ing , som Björn- klou lämnat, fö r sp o rd e s h o s ö sterrik a rn e ingen b en ä g en h e t för fred , u tan d e yr- kade alltjäm t på e tt o fö r tö fv ad t sk ridand e till val. D e h opp ad e s nå sitt mål b eträ ffand e Polen m ed hjalp a f tsaren , som ö p p e t eftersträfvade su c c e s sio n s r ä tten till p o lsk a kronan für sin son und er fö r e sp e g lin g att till Po len afträda L iv land . Ehuru d enna traktan efter su c c e s sio n s r ä tten h va rk en b ehagade ö sterrik a rn e eller po lackern a , påstod s dét, a tt je su ite rn a a rb e tad e för att tsaren vid n ä stk om m an d e r ik sd a g skulle u tk ora s till tron fö ljare för a tt p o ­ lackerna sed an i fo r en in g m ed m o sk o - viterna sku lle vända s ig m o t sv en sk a rn e . Em ellertid sk u lle sak en så b ed rifva s, a tt österrikarne i kraft a f d e t in g ån gn a for­ bundet sku lle kva rstann a i P o len så som bundsförvan ter o ch b e sk y d d a r e a f den k a to lska re lig ion en m o t m o sk o v ite rn a så- väl som m o t p ro te stan tern a . D e strä fvad e ock så för a tt sp e la den p o lsk a kronan i händerna på L e o p o ld s b rod er efter Johan Casim irs fränfälle. H o lländ a rn e vo ro äfven a tt räkna m ed , då d e förr eller senare k omm e a tt samm and rabba m ed sven skarn e för D a n z ig s skulk D å em ellertid d e ö ste r r ik isk a sände- buden väl in så g o , a tt d eras väg ran att ingå på en förlikn ing var den k lippa, på hvilken v a le t sku lle stranda, lä to d e för-

d e L ion n e upprä ttade a llian sförslaget. D e tta sv a r innehö ll, a tt alla opartisk e m å ste erkänna, a tt ö sterrikarne g en om sitt tillv ä g a g ä en d e m o t konun gen brutit freden O O o i T y sk lan d , men a tt B öhm en , S ch le sien och Mähren ick e kunde inbegripas under T y s k a R ik et. D å nu L eop o ld därifrän börjat ö fva fien tligh eter m o t sven skarn e, v o r e d e t i sin ordn ing a tt fö r lägga krigs- sk åd ep la tsen ju s t till d e s sa länder. K o ­ nungen a f Frankrike kunde em ellertid a f r ik s s tä n d em a s hå lln ing ick e s e an- nat, än a tt d e sku lle upp taga ett an- fall på d e s sa länder så som e tt fredsbro tt och a tt konungarn e a f Frankrike och S v e - r ig e g en om e tt sådan t anfall försp illde fredens vä lsign e lse r . Han ty ck te äfven, a tt d e t v o r e till båda rikenas bä sta att ick e forhasta s ig och vålla s ig skada g en om e tt k rig i T y sk land . T y för att börja e tt k rig i T y sk lan d vo re det för k onun g en n öd vänd ig t a tt hafva å tm in stone stö r sta delen a f riksständerna på sin sida,