S_KonugCarlXGustafsBragderII

F E M T E B O K E N

463

formån . K urfu rstens brod er var d et ö ster- 1 6 5 8 . r ik iska p artiet m y ck e t tillg ifven , hv ilk et å fven var forhå llandet inom d e t kurfurst- lig a radet, dår m en in g ssk iljak tigh etern a b lo tt vo ro sk enbara för att man d e sto såk- rare sk u lle kunna arb eta för österrikarne. D e s s e h ad e så lunda ick e lång re någon o r sak a tt o ro a s ig för u tg ån g en , och för y tte r lig a r e säk e rh e ts sku ll hade de b egå f- va t kurfursten a f S a ch s en m ed etthundra tu sen duka ter för a tt han p er son lig en sku lle b eg ifv a s ig till Frankfurt. S ed an kurfur­ s ten a f B ayern å fven num era upp g ifv it all tank e på k ejsarvård igh eten , tånk te fransm ånnen nu b lo tt på sin e g e n såker- h e t och lå to för d e tta åndamål i valka- p itu la tion en inrycka en sårsk ild artikel och underhand lade m ed d e and lig e kur- furstarne om en allians för uppehå llande a f freden i T y sk lan d . § 4 7 . E n fo r son in g m ellan konun gen Fäfängaför- och ö sterrikarn e s y n te s tro ts alla fö r sök sok tl11 ava~ ir r . T , gabringande om o jlig . K uriursten af Mainz, Johan Tllip af enp rso. v on S ch önb o rn , arb e tad e ifrigt för denna ning mellan sak a f kårlek till freden i T y sk land såvå l konunSen och österrikarne. som af fruktan for b ran kn k e . 1 denna s januari.

1658. burg m ed m ån ga sk ä l s ö k te ö fv e r ty g a de G ravel, att p fa lzg re fv en icke kund e ha fva några u tsik ter a tt u pp h ö ja s på kejsar- tronen. D e h u fv u d sa k lig a s te a f d e s s a skäl voro , att han sk u lle b lifva a lltför b e r o e n d e a f Frankrike, a tt han sk u lle börja e tt krig i F landern och d å r ig en om tv in g a Ö sterrike a tt sän da h jå lp trupp er d it sam t sålunda inv eck la T y s k a R ik e t i e tt ny tt krig. Om han ern åd d e k e jsa r v å rd igh e ten , skulle o ck så k a to lik e rn a i T y sk la n d k omm a att dela s ig i o lik a partier. T illrå ck lig t med ink om ster for u pp eh å lland e t a f k e jsa r ­ vård igheten kun d e han h e ller ick e få utan Frankrikes hjalp, och d e tta b e r o e n d e v o r e för T y sk a R ik e t sk ym flig t. O ch för ö fr ig t, om an Frankrike tili en början sk u lle befinnas v illig t a tt g ifv a n å g o t, sk u lle d et snart draga s ig undan , och då k omm e hela tungan a tt hv ila på riket. Om Ö s te r ­ rike b le fv e sk ju te t åt sidan , sk u lle otvif- ' v elak tig t e tt k rig u tb ry ta , o ch Frank rik e, som v o r e s y s s e ls a tt på anna t hå ll, sk u lle å sido så tta T y s k a R ik e ts a n g e lä g en h e te r . P fa lzgrefvens a f N e u b u r g alltför vä lkända häng ifvenh et för k a to lic ism en g jo r d e ho- nom ick e h eller sy n n e r lig t b e h a g lig för en del p ro te stan tern a . H an s va l sk u lle fram- kalla e tt parti i T y sk la n d a f ö sterrik a re och p ro te stan ter, som sk u lle anfalla honom . För Jülichaftärens sku ll k om m e utan tv ifve l både kurfursten a f S a ch s en o ch kurfursten a f B randenburg a tt m o tså tta s ig hans val. D e ssu tom v o r e p fa lzg re fv en a lltför s to r ­ m od ig och i sitt upp trädand e h ä ftig och o fö rväg en ; han v o r e ick e h e lle r b e h a g lig för påfven , o ch kurfursten a f K ö ln sku lle icke utan harm s e h o n om fö r ed ra g en fram- för kurfursten a f B ayern . T r o lig e n k om m e äfven rik sstäd erna i N ed e r länd ern a s å ­ som Cambrai a tt v ä g ra a tt erkänna h o ­ nom så som k e jsa r e , h v ilk e t sk u lle g ifv a an ledn ing till e tt krig. G en om d y lik a in ­ triger a rb e tad e s m o t p fa lzg re fv en s a f N eub u rg kand idatur till den p o lsk a kro- nan såva l som till k ejsa rv å rd igh e ten , på samma g å n g som för ö sterrik a rn e bana- des v å g till båda. U nd er sk en a f a tt hå lla andak tsö fn ingar upp ehö llo s ig vid den tiden i Mainz två sp an sk e munkar, som v o ro g a n sk a lis tig e och fo r sla g n e i sitt a rb e te till Ö ster r ik e s

a fsik t hade han o ck så skrifvit till konungen a f U n g e rn , a tt k onun g en a f S v e r ig e för- k lara t s ig b en å g en a tt uppehålla fred i T y sk lan d , och uppm anat h onom att åfven verka för b ilå g g a n d e t a f såvå l danska som p o lsk a k rig et. D en n a sk rifvelse b eh agad e em ellertid ick e B jörnk lou , d els dårfor, a tt d e t sy n te s , som om konun gen icke haft n å g o t g iltig t skål a tt a fvisa den g e ­ nom P ö ttin g erbjudna m ed lingen , dels därför a tt L eop o ld sku lle m ed ia i båda krigen . Men B o y n eb u rg an tydde, a tt kur­ fursten hår end a st a fså g a tt g ifva ett u pp sla g för a tt få sak en i g ån g . Isak V o lm a r å ter y ttrad e i uppretad ton , a tt L e o p o ld under alla forhållanden sku lle v e ta a tt hämnas d e oforråtter, som a f sv en sk a rn e tillfoga ts hans bundsförvan ter, p o la ck e r och danskar, hv ilk et obetånk - samm a y ttrande m y ck e t m issh agad e kur­ fursten a f Mainz, som an så g Volm ar för en gamm a l narr. Kurfurstens a f Mainz sk r ifv e lse m issh agad e em ellertid icke L e o ­ po ld , h v ilk et P le tten b e rg u ttryck lig t för- såk rad e, men man betv iflad e likvål, att sak en var allvarlig t m enad , då fransmån- 60