S_KonugCarlXGustafsBragderII

1 6 5 8 . rade sig . K on u n g en a f D anm ark m e d g a f rik en sk ild t m ed C o y e t och b ed y rad e 1658. ifrigt sin u pp r ik tiga v an sk ap tor k onun g en a f S v e r ig e , åt h v ilk en han v ille g ifv a full 4 54 F E M T E B O K E N coticfaEtinn i G u in ea sak on onda^f rDt läm nades h on om tid a tt finna en u tväg därtill. D o c k v idhö ll han , a tt i R o sk ild e ­ freden en d a st ta la ts om e u r o p e isk e s jö ­ röfvare och a tt man ick e a lls då haft någon tanke på G u in ea . H an ö n sk a d e därför, att allt nu sku lle u ttr y ck a s i k lara och tyd liga ord , så a tt ing en an led n in g sk u lle g ifva s till u p p sk o f m ed fred en s tilläm pn in g . Han b ek la g a d e , a tt m ån g a s tä lld e s ig a fv o g e m o t en närm are fo rb in d e lse m ellan de nord iska rikena och v ille m is s tä n k lig g ö r a h onom h o s den s v e n s k e k o n u n g en . Men det v o r e i alla h än d e ls e r ty d lig t, huru n öd v än d ig t e tt närm are forbund m ed k o ­ nungen a f S v e r ig e v o r e för h an s rike. S å m y ck e t m ä rk te em e ller tid C o y e t, att k onu n g F redrik n ä stan ick e hade någon sku ld uti d e t, som h ittills fö r e ta g its från dansk sida, och a tt h an s m inistrar fort h onom b ak om lju se t. D e t t a kunde man forstå b land annat a f a tt han b ek la ­ g a d e , a tt k onun g en a f S v e r ig e ick e hade lust till d e t forbund , som han förut före- sla g it Durell. D å rp å sv a r a d e C o y e t, att för d enna a n g e lä g e n h e t v o r o d e i forstå rumm et k om n e och h ad e för d e tta ända- mål g jo r t en fram stä lln ing , hvarp å det a f dem ö fverläm n ad e u tk a s te t till forbund v o r e ett b ev is. H ä r em o t h ad e d e dan ska om buden på an stiftan från u tländ sk t håll ick e a llen a st a fg ifv it e tt fo r sla g , som sku lle g ö ra R o sk ild e fred en k ra ftlö s, u tan äfven vela t, a tt fö rp lik telserna däri sk u lle g ö r a s b e ro en d e a f den tv ifv e la k tig a u tg å n g en a f d e t krig , i h v ilk e t sv en sk a rn e v o ro inveck lade, ja , d e h ad e till o ch m ed for- klarat d etta forbund h e lt och h å lle t oläm p - lig t. E tt sådan t s y fte h ad e d e t a f D u re ll fö reslagna forbundet a lls ick e, h v a rom forhandlingen under bar himmel a f e tt en hvar, som t o g e d el däraf, lä tt kund e hä ftig t regn , och någon ingåend e dryft- ö fv e r ty g a sig . n ing a f saken kom icke i fråga. Em ellertid D e t förefö ll, som om k o n u n g en med de sv en sk a sändebuden full frihet att skriftligen upp sä tta hvad dem b eh a g ad e , och voro de danska om buden befu llmäk- tig ad e a tt underteckna allt, som icke s to d e i strid med R osk ild efred en eller kränk te k onun g en s h ö g a värd ighet. Men .sv en sk a rn e förm enade, att har d o id e s ig en list och ett försök att gö ra sven sk arn e förha tlige, då d et sku lle se ut, som om danskarne tvun g its a tt underteckna, vare s ig d et vo re rätt eller orätt. Därför ville sven skarn e icke g å in på hvad danskarne erbjödo utan anhöllo h o s T erlon , att han sku lle formå dem att afgifva en skriftlig forklaring rörande de oa fg jorda punkterna, då man därefter lätt kunde enas om orda lydelsen i artiklarne. Em el- lertid voro sändebuden i tv ifvel om hvad som vo re a tt göra , om danskarne lä te formärka verk lig t allvar att afsluta affären, enär de hade k onun gen s order att g e - nomdrifva sa tisfak tion för G u ineasaken , innan armén a ftågade. N u tv ek ad e de, om de sku lle underteckna eller invän ta y tterligare order från konungen . V äg rad e de att underteckna, sku lle de a f hela världen ank lagas för att med flit förhala saken . D å C o y e t em ellertid höll före, att k onungen hade skäl för a tt ännu en tid stanna i Danmark , g ick hans m en ing ut på att afsluta saken , och att man n o g sku lle finna en förevändn ing a tt så län g e uppsk ju ta själfva undertecknandet, tilis man hunnit få k onun gen s närmare order. E lt annal § 4 1 . För att hårdare an sä tta dan- fu r slag till skarne anhöllo de sv en sk a sändebuden l>Girima-' ^ På konun gen s befa lln ing om aud iens h o s affären. konung Fredrik i akt och m en ing a tt få 2 5 juni. ett b estäm d t b e sk ed i Gu ineasaken . K o ­ nung Fredrik lät svara, att han ville g ifva dem audiens i trådgården. D ärv id g a f han dem stora lö ften , men p lö tslig en a fb rö ts

erfor man, att danskarne vo ro b en ä gn e förundran åh ord e d e tta , o ch han tillstod , att afträcla Brem ervörde, om Frederiks- att saken ick e fram stä llts på d e tta sä tt odd e sam tid igt u trymdes. Men sven skarne a f hans m inistrar. D ä r e fte r förk larad e 29 j¡inu vidhöllo sin m en ing, att danskarne först G ersd o rff g e n tem o t C o y e t, a tt han v o r e sku lle uppfylla R o sk ild efred en s bestäm - en se m ed h on om i a fs e en d e p å sa tisfak - m elser. E fter taffeln talade k o n u n g Fred- tionen i Gu ineaaffären , njen rörand e den