S_KonugCarlXGustafsBragderII

FEMTE 1658. blifvit dry ftade. I s iit sva r härä b erö rd e danskarne alls icke frågan om 11 ven , och om d e o fr ig a punk terna y ttrad e de s ig end a st i sv å fv a n d e o rd a lag . V id en sen a re sam m an k om st kom d et till en häfticr o rd v å x lin g m ellan sv en sk a r och danskar, hvarv id d e förre yrk ad e på, att man m å tte en g å n g k omm a till ett slu t på sak en och g å raka v å g en utan allt sling rand e. D a n sk a rn e sand e då till sv en sk a rn e s b o s ta d en hel ladd- n ing böck er, ur hv ilka b e v is kund e håm- tas, att H v en var en del a f S jä lland . D e t förnäm sta b e v is e t sk u lle vara Jans- son ii atlas. Men d å rem o t invånd e sv en sk a rn e , att d e s s e u tlånd sk e sk r ib en te r s b e v is vo ro a f m y ck e t u nd erh a ltig t vard e, och b e ty - g a d e på s tå e n d e fo t, a tt d era s upp g ifte r vittnade om sto r o k u n n igh e t. D å nu dan ­ skarnes skå l for sv en sk a rn e sak n ad e all bev iskra ft, t o g o de Gud till v ittn e och b ed yrad e på s am v e te , a tt d e a ld r ig v e ta t annat än a tt H v en h ö rt till S jä lland , och yrkade en tr å g e t, a tt frågan sk u lle lö sa s a f sk iljem ån . M en hårpå v ille sv en sk a rn e icke ingå , under fram hå llande a f a tt de a f danskarne föreb ra^ ta sk å len ick e v o ro a f någon b e ty d e ls e . D e t g å lld e hår ick e någon ny fråga e ller tv ist utan end a st tillåmpn ing a f R o sk ild e fr ed en , o ch for ö frig t sk u lle d e t krå fva lå n g tid , om man sku lle vån ta på en sk iljedom . D e t fanns punk ter i S te ttin fö rd r a g e t, som först efter fyrtio år fått sin lo sn in g på en samm ank om st i S jöa red . H årefter fram stå llde sv en sk a rn e till dan ­ skarnes b eg ru n d an d e , huruvida d e t icke sku lle vara lika så g o d t a tt lå ta m ed forbundet an stå till låm p lig a r e tid, i syn - nerhet som n ågon v e r k lig ny tta ick e kunde ernås g en om d e tta forbund , förr ån d e krig, uti hv ilka S v e r ig e var inveck lad t, blifvit b ra g ta till slut. G en om R o sk ild e - treden hade ju b åda rikena förbund it s ig att öm s e sid ig t sk yd d a hvarandra, och ko- nungen h ad e för ö fr ig t erfarit, a tt en g - elsm ånnen m ed m isstr o b e tr ak ta d e d e tta forbund. D e tta fo r sla g ty e k te s vara dan ­ skarne till b eh a g . V id sv en sk a rn e s for tsa ttå påtryekn ingar förk larade slu tlig en ko- nungen a f D anm ark , a tt han v ille aftråda

H v en , u trymm a B rem ervö rd e och låmna 1 6 5 8 . e r sä ttn in g for d e ieland e ryttarne. S v e n ­ sk a rn es forhoppn ingar a tt få sep a ra tfo r­ d ra g e t a fslu tad t stå rk te s h å rigenom , i syn n e rh e t som I erlon v erk sam t arb etad e för samm a mål. § 3 6 . F ö r k on u n g Carl G u sta f b le fvo Konungens d an sk a rn es stånd ig a undan flykter allt mi'ssndJe med m era b e sv a ran d e , då tiden g ick g a g n lö s t forbi, utan a tt han kunde n å g o t politik.

maj.

u tråtta. S ak e r tillkomm o ock så , som v å ek te hans m isstro , så som till ex em p e l a tt d an sk e tu lltjånstem ån a f gamm a l vana fordrat certifikat a f två fartyg från S tra lsund , ehuru en lig t R o sk ild e ­ freden sv en sk a fa r tyg icke voro sk y ld ig a a tt låta v isera pass. K omm endan ten i B rem ervörde , E g g e r ic h L ubb es, u ttalade h elt öp p e t, a tt han var i österrikarnes tjänst o ch äm nad e till dem öfverlämna få stn in g en , och ehuru tiden för utrym- m and et redan var förliden , låt han fort- farande prov ian tera , så som om han tånk te stann a kvar länge . K onun g en g a f dårfor sina sånd ebud order a tt om ta la d etta för d an skarn e o ch tillika tillkånnagifva, att W r a n g e l ick e k omm e a tt a ftåga med ar­ m én , förrän B rem ervörde blifvit utrymdt. N å r W r a n g e l redan g ifv it reg em en ten a ord er a tt b ry ta upp från V en d sy ss e l och äm nad e a ftåga m o t O ld e s lo e för att skaffa p rov ian t och foder från om k rin g liggand e trakter, kom från konungen kontraorder a tt låta trupperna stanna i sina kvarter, tilis allt blifvit ordnadt i K öpenhamn , d e tta e g e n tlig e n därför a tt ett tå g till T y sk lan d nu sku lle våcka ty sk a riksstån- dernas m issh a g och g ifva an ledn ing till illasinnade tolkn ingar. Om till å fven tyrs österrikare eller brandenburgare komm e a tt g ö r a e tt infall i Pomm ern , var k o ­ nun g en dock b e slu ten att icke draga från D anm ark utan b lo tt sk icka några rege- m en ten d it till forstårkn ing a f garn iso- nerna. V idare, då danskarne ick e ville låmna er sä ttn ing för d e tillförene och under p å g å en d e k rig b o rtsn appad e fartygen , g a f k onu n g en W r an g e l order a tt ved ergå lla lika m ed lika och ick e å terstå lla de vid Fyn ta gn a fa r ty g en . D e ssu tom fo rd rad eh an , att am n estien sku lle förlängas, tilis a ftå g e t från D anm ark sk e tt, på d et a tt danskarne icke