S_KonugCarlXGustafsBragderII

B O K E N

4 4 ,

F E M T E

sku lle sän d eb u d en ännu k ra ftig a r c påyrka, 165 att fr ed sv illk o ren utan m o tstå n d uppfyll- d e s, sam t tillhålla d an sk a rn e a tt ick e vidare u tslun g a n åg ra b e sk y lln in g a r m o t s v e n ­ skarn e for fr ed sb r o tt, und er d e t a tt de sjä lfve a n s å g o s ig o fo rh in d r ad e a tt an- gripa sv en sk a rn e , när tillfä lle därtill er- b jöd e s. D e sk u lle för ö fr ig t ick e upp träda så a tt an led n in g g å f v e s a tt tro, a tt s v e n ­ skarne ick e v ille ä r lig t hä lla fred en , i syn n e rh e t som m an b å d e tillfö ren e och nu h ad e b e v is för d en s to r a fara, som sv en sk a rn e lö p te , när D anm a rk v o r e i vapen . B eu n in g en s fö r eh a fvand en till fre­ d en s k u llk a stand e sä v ä l s om H en r ik Ro- s en v in g e s fo rb ind e lse r m ed d e p o lsk e , ö ste r r ik isk e o ch b r a n d e n b u r g isk e m in ís­ tr am e i H a a g v o r o o c k s å v ä l kända. V idare sk u lle d e fordra ä te r s tä lla n d e t a f de tre m ed sa lt la s ta d e fa r ty g , som före k r ig e ts förk larande b o r tsn a p p a ts , sam t er- sä ttn in g för vä rd e t a f sa lte t. Em ed an d an ­ skarne b e sv ä ra t s ig ö fv e r a tt d e s v e n s k e so lda tern a o r ä ttm ä tig t tillä gn a t s ig sak er , e tt tillta g som k o n u n g en ick e g illad e , sku lle sänd ebud en upp rä tta en b ir e c e ss , h va rig en om an ledn in g till d y lik a k la g o - mål kunde undanrö jas. V id a re sk u lle ick e som fred sb ro tt a n s e s e lle r s om o r sa k till krig gä lla , om m ed an ledn in g a f d an sk a r ­ n es drojsm ål a tt upp fy lla fr ed sv illk o ren sv en sk a rn e s trupper n ö d g a d e s s tan n a i D anm ark u tö fv e r den b e s täm d a tid en och därunder fordrade underhåll a f d an sk a rn e, hvarom r e c e s s sku lle upp rä tta s, som a f k onun g en a f D anm a rk och d e s s råd sk u lle ratificeras. S å snart W r a n g e l fått den na ratifikation i handom , sk u lle han oför- tö fv a d t an träda å te r tå g e t. Om d en norra linjen och V a rdöhu s sk u lle d e ick e v idare orda, på d et a tt dan sk arn e ick e sk u lle m ed orä tt kunna förebära , a tt k onu n g en icke v o r e nöjd m ed ford ragen utan h a d e lu st a tt b ry ta freden . T y när d e s v en sk a sändebuden hade g io r t fram stä lln in g i denna sak och i v ed e r la g erbjud it a tt b e ta la tull för d e s v en sk a varor, som ford e s a f främmande fa r tyg , u p p to g o dan sk arn e detta , lik som k onu n g en s allt g ö ran d e och låtande, m ed m isstro och' tän k te s ig möj- ligh e ten a f att fiskhandeln k om m e a tt dragas från B e rg en till T rondh jem .

1658 . n ingom låta regem en ten a b ry ta upp från Jylland och tå g a tili H o lste in , på d et att de, 0111 förhandlingarna a fstannade, så fort som möjligt m åtte kunna in taga sina gam la kvarter. Konungcns S 30 . För att p å skynda förhand ling- förhällnings - arna förelade konungen sina såndebud T llåSra Punkter’ öfver hvilka de skulle in' Köpenhamn. fordra danskarnes y ttrande, och som b ord e 23 april. m m

00

}n ta g a s bland tillåggsartik larne till freden , n äm lig en : då danskarne efter afslu tandet a f Rosk ildefreden tillåtit s ig att forhala saken och vågra t ingå på några punk ter, som i fredsinstrumentet ej u ttryck ligen sti- pulerats, vo re en forklaring a f nöden . Sän- debuden sku lle framhålla för danskarne, att deras förhalning kunde föran leda m iss- nöje och att konungen fordrade, a tt fore a ftåget allt sku lle vara i g o d ordn ing en lig t fordraget. Ä fven den h o lstein sk a saken m å ste blifva klar och b ra g t till slut och ratifikationen u tvåx las, innan armén b ro te upp från Danmark . O ch då dan ­ skarne icke allenast underlåtit att hem - förlofva de ty sk e so ldaterna utan äfven sträfvade att gen om nya värfningar ända upp till elfva tu sen man förstärka sina trupper, syn te s d etta konungen m ycke t m isstänkt. Man kunde icke tro, a tt sådant sk edde utan afsikt, i synnerhet som därtill kräfdes stora kostnader, hvilka m åste vara b etungand e n o g under for Danm ark så hårda tider. Danm ark hade ju for ö frig t icke att frukta någon hende, och därest nöden kräfde, sku lle konungen skydda det. Därför sku lle sändebuden utan om svep tillkännagifva, a tt konun gen icke kunde tillåta de ty sk e so lda terna s kvarstannande i Danm ark eller att nya värfningar b ed refves, hvarigenom den ön- skade och i fred sslu tet u tlo fvad e säker- heten ä fven tyrades. Infor d et forhållandet att Danmark stod i vapen kunde k o ­ nungen icke föra den sv en sk a armén från landet, utan han m åste fordra, att dess- förinnan den ty sk a so lda tesk en hemför- lofvades. Em edan danskarne v isa t s ig så trög e i uppfyllandet a f fredsvillkoren , icke å terstållt de bortsnappade fartygen , icke lämnat de två tusen ryttare, som felades, och tv ista t med de sv en sk e officerarne om det fore fredens afslutande eröfrade b y te t,

\