S_KonugCarlXGustafsBragderII

649

S J A T T E B O K E N

1659 krigsfolk utan tv ifvel m å ste a ftackas, sku lle han sök a formå fransm ännen a tt stä lla några tu sen man tili k onu n g en s förfo- gande sam t låmna S v e r ig e sub sid ier. Om han m arkte, a tt fransmännen ställcle sig g yn n sam t g e n tem o t d e tta for slag , skulle han afslu ta en ny allians på g rund ­ val a f den gam la . Men om de ick e sy n te s b en ägne därför nu, sku lle han å tm in ston e söka u tverka sub sid ier och formå frans­ männen a tt förhindra e tt anfall på härtig- döm et Brem en , h v ilk et d e lätt sku lle kunna g ö r a m ed s töd a f R hen förbundet. Han sku lle o ck så uppb juda all sin för- m åga för att vinna fransm ännens g illand e a f C o y e ts förehafvanden i H o lland sam t för att skilja ho lländarne från Danm ark . Men om de ick e kunde form ås därtill, skulle han s e till, att de far tyg , som under sv en sk fla g g a k ry ssad e på ha fvet, m åtte få reträtt i franska hamnar. Om fransmännen v ille b e tin g a s ig några for­ måner och friheter i D anm ark , sku lle Björnklou därutinnan tillm o te sg å dem , så lång t som d etta lä te s ig g ö ra m ed hänsyn till allmän välfärd. O ch vidare, då fransmännen lo fva t a tt under alla för- hållanden verka för upprä tthä llandet a f w estfaliska freden och g en om e tt infall i E lsa ss och S chw ab en tv in g a kejsaren till en d iversion , och då d e s sa lö ften ännu icke infriats, sku lle han anhålla om tre tusen fo tkn ek tar och kon tan ta pen- ningar för värfningar sam t s lu tlig en sök a formå fransmännen a tt h e tsa p falzgrefven a f N eubu rg m o t B randenburg. Bjomklous § 66 . V id sin ankom st till franska ^ningar' ^o fvet ^ann B jörnk lou konun gen a f Frank-

nade till uppm an ingen , hvarjam te Colbert 1659. sku lle förklara, att fransmännen i señare fallet sku lle sända sven skarn e fyrtio tusen man hjälptrupper. Men C olbert sku lle i denna sak vända s ig till spansk e am ba s­ sadøren vid k ejserliga ho fvet de F u en tes, enär L eop o ld på Peñarandas anstiftan ick e no tificerat Frankrike om sin upp- h ö je ls e till k ejsare, hvadan konungen a f Frankrike icke v ille hafva någon direkt forb indelse med kejsaren , än mindre hedra h onom m ed k ejserlig titel. Man formenar, a tt S v e r ig e har denne m in ister att tacka för att fred uppnåddes efter Carl Gustafs död. O ch när Colberts rapport om freden ingå tt till de L ionne, sad e denne ock så till B jörnk lou , att med denna hade S v e r ig e fått en sex fa ld ig fred, ty s e x voro S v e r ig e s fiender, näm ligen kejsaren , Brandenburg, Po len , M oskva , Danmark och Holland . D e ssu tom an så g o fransmännen berät- tigad t, a tt S v e r ig e i stä llet för Trond- hjem erhöhe i er sä ttn ing likvärd iga om ­ råden. Men de T hou uppträdde i H aag ick e m ed v ed erbö r lig kraft. Han smick- rade holländarne, hv ilk et g jo rd e dem y tter liga re ö fv erm od ig e, och an tydde, att denna fordran på ersä ttn ing för Trond- h jem var ett påfund a f C oy e t och icke alls härrörde från konungen a f Frankrike. B eträffande hjälptrupper anhöllo frans­ männen, a tt man sku lle g ifva s ig till tåls, tilis man fått v issh e t om kejsarens p la ­ ner. Em ellertid s tod o åtta tusen man redo , i händ else härtigdöm et Bremen eher W ism ar sku lle angripas, men borde man afvak ta och icke gripa till vapen, förrän alla m edel för en upp gö re lse i g o d o v isa t s ig fruk tlösa.E fter slutad fred m ed Span ien var Frankrike nu i stånd att gripa till vapen m ot kejsaren och Brandenburg, om d e ssa i stä llet för att förlika s ig med sven skarne sku lle söka a tt fördrifva dem från T ysk land . E fter ingån g en fred med Frankrike v ille span- jorerna icke indragas i n ågo t krig i T y s k ­ land utan verkade ho s kejsaren för fred, och vid B randenburg, som åtrådde P om ­ mern och därför icke hade någon lust till fred, fäste man intet a fseende.

rike gan sk a vän lig t stämd m o t S v e r ig e . T ill de T h ou i H a a g sävä l som till de Lumbres i P o len hade order g ifv its, som voro för S v e r ig e gynn samm a , och fö r ty sk a riksständerna hade tillkännagifvits, a tt konungariket Frankrike alltid sku lle be- vaka S v e r ig e s rätt en lig t w e stfa liska fre­ den. D e ssu tom hade vid fred sslu tet mellan Frankrike och Span ien d e ssa m ak ter kom - mit öfveren s om a tt sök a ävägab ringa fred mellan de nord iska rikena. C o lb ert hade o ck så sänd ts till W ien m ed upp- man ing till kejsaren a tt slu ta fred och med h o t om krig, därest han icke ly ss-

D å kort därefter underrättelsen om Carl G ustafs död ingick , befallde ko-