S_KonugCarlXGustafsBragderII

f e m t e b o k e n

•4 I 4

658 . att återtaga de p latser, som k onun g en sv a g a d t, a tt d e t for framtiden frivilligt 1658 . under sitt snabba fram tågande ick e kun- sk u lle stä lla s ig und er S v e r ig e s beskydd. nat lämna nöd igt skydd . U nder sådana F o r v is s o v o r e d e t v islig en handladt, om forhållanden skulle konungen kunna in- man nu lä te s ig nöja m ed hvad man vecklas i ett ännu svårare krig an m ed vunn it och b e g a g n a d e d e tta gynnsamma danskarne. Han skulle härigenom k omm a tilfalle till a tt slu ta fred, innan danskarne i en y tterst farlig stålln ing, i synn e rh e t d r e fv o s till n å g o n förtviflad åtgard , eller som ino-en utsikt fanns att komm a till n å g o t h inder utifrån k om m e em ellan, hvil- någon förlikning med Po len , h va rem o t k e t man s tu n d lig en kund e befara. österrikarne arbetade a f alla krafter och § 9 . D e n sm å lek , som danskarne lidit Danskafüll- a f a tt 1111 tv in g a s a tt g ifv a satisfaktion derhandk om Svenska armén stod v isserligen på Sjal- å t s v en sk a rn e , s om e n d a s tm o tv illig tg r ip it/r « /. land, men ännu hade konungen icke i till v ap en , g ick d em hårdt till sinnes. sitt våld de fasta p latserna i Skån e, for S ed an nu g e n om den ihållande kölden hvilkas skyddande danskarne kunde an- F y n k om m it i sv en sk a rn e s våld, hoppades ropa engelsmän och holländare och h e tsa d e likvä l, ä fven om d e m å ste b ita i det sura dem mot svenskarne. I h em ligh et h ö llo äpp le t, a tt g e n om fred kunna undgå full- också fransmän och engelsm än med dan- k om lig u n d e r g å n g . D ä r fö r beordrades skarne och ville icke tillåta S v e r ig e a tt Joach im G e r sd o r ff och Christer Skeel, med sig införlifva Danmark , och utan till h v ilk a ä fv en M e ad ow e slö t sig , att dessa båda makters understod sku lle ko- m ed all sk y n d sam h e t b e g ifv a s ig till Rud- nungen icke kunna hålla stånd m o t hen- k jöb in g på L a n g e land . D å de redan vid dernas växande styrka. Saken tålde em el- V o r d in g b o r g m ö tte d e sv en sk a iortrup lertid intet uppskof, utan tillfället m å ste p erna , b le fv o d e vid forhand lingar öfliga begagnas. A tt anfalla Köpenhamn m ed och m ed sy n n e r lig s tå t förkn ippade cere- samlad styrka vore farligt, ty om d e tta m on iern a in stä lld a , och efter utväxling foretag utfölle o lyck lig t och hären b le fv e a f fu llm ak ter sk red man g en a s t till ver- upprifven, skulle med våren den sto ra k et. K o n u n g en lät s ig represen teras af svärmen af ilender komma och sä tta till Corfitz U lfe ld t, foru tvarande rikshofmäs- alla krafter für att göra den vunna fram- tare och s tå th å lla re i D anm ark sam t riks- gången fruktlös. D ärem o t kunde en fred råd et S te n B ie lk e . U lfe ld t hade på det nu afslutas på sådana villkor, som a f ifr ig a ste tillråd t k o n u n g en a tt icke ingå svenskarne icke kunnat ernås under hun- på n å g o n fred utan a tt lä g g a hela Dan- dratals år, då de skulle komm a i b e sitt- mark und er sitt vä ld e . U nd er föresp eg ling ning a f så många fasta p latser, hvilka a tt d e tta lä tt o ch ly ck lig t sku lle kunna liksom en vall kunde skydda d et vid- sk e , fo r e s lo g han , a tt k onun g en skulle sträckta konungariket S v er ig e . Om ko- m ed arm én g å rak t på K öpenham n , som nungen icke nu an tog e fred sforslaget utan ick e lä n g e sk u lle k u n n a hålla stånd . Större gåfve anledning till ett långvarig t krig, d e len a f r ik e ts ad e l h ad e fly tt och däri skulle det väcka m issnöje ho s hans under- b land funnos m ån g a , som ick e voro till såtar, som kunde besky lla honom a tt a f freds m ed k o n u n g F red r ik utan gärna lystnad efter rykte och ära sä tta sitt rikes v ille stä lla s ig under s v en sk ö fv e ih ö gh e t. säkerhet i fara. V idare tänk te k onun g en U lfe ld t var en a fsvu ren fiende till konung i sitt innersta, att om Danmark k omm e F red r ik o ch h an s hu s och därför fram under samma spira som S v e r ig e , sku lle k a stad e han d enna plan. M en fastän han många arbeta for att konungen s resid en s n ö d g a ts vända r y g g e n åt sitt flådernes b lefve förlagdt till Danmark med d e s s land , h y s te han d o ck i sitt innei sta karlel mera leende natur och S v e r ig e på sådant och vän sk ap för sitt fo lk och sitt land. sätt blifva ett biland till Danmark. K omm e D ärför, fa st han ön sk a d e till hvad pi is son blott Sverige i besittn ing a f ofvanhämnda h e ls t a tt sto r tå k o n u n g F redrik från tronen, provinser, skulle Danmark blifva så för- närde han d o ck d e t h opp e t, a tt han endast väntade på ett gynn sam t tillfälle att med andra makter anfalla S v e r ig e , a f a tt h a fva b ö rja t e tt g a g n lö s t krig och måktigehm- 1 . 0 . . . . . . majorattun-