S_KonugCarlXGustafsBragderII

F E M T E B O K E N

5 4 5

1658. emellertid dårvid så allvarsamma skador, att det kråfde reparation, och kom dårfor icke mera med i striden. Enahanda blef for- hållandet med Gerdtssons fartyg, som blef ur stånd att vidare deltaga i drabbningen. Hårigenom voro nu tre af den svenska flottans fornåmsta fartyg forsatta ur strid­ bart skick. Det oaktadt hollo de ofriga tappert stånd, så att hollåndarne måste erkånna, att de aldrig varit med om en så hård dust. Då hollåndarne mårkte, att svenskarne ville genom ombordlåggning komma i handgemång, undveko de, så mycket de kunde, ett nårmande och styrde kurs rakt på Kopenhamn, alltjåmt eftersatte af svenskarne ånda till Hven, och skulle blifvit ån vidare forfoljde, dårest icke nio danska fartyg från Kopenhamn kommit dem till hjålp. Under striden blef Obdams fartyg illa åtgånget, då det ån trades från de svenska fartygen Morgonstjårnan och Pelikan, hvilka likvål, sedan ett hol- låndskt fartyg kommit till undsåttning, blefvo borrade i sank och gingo till botten. Obdams fartyg hade emellertid fått sex fots vatten i rummet, så att man nodgades tillstoppa de undre kanonpor- tarne. Utan svårighet skulle det kunnat tagas, om Wrangel haft djårfhet att an- gripa det, hvartill han ock råddes af de sina. Hans råddhåga blef nu Obdams råddning. Utom forutnåmnda fartyg for- lorade svenskarne intet, men de fiesta blefvo dock svårt skadade. Af hollåndska flottan gingo, utom Wittes med sextio kanoner bestyckade fartyg, fyra till botten eller stuckos i brand. Witte Wittenszoon, Pieter Floriszoon, fem kaptener och ofver åttahundra matroser stupade. Sedan den hollåndska flottan kommit Kopenhamn till undsåttning, drog Carl Gustaf sina soldater från approcherna och uppstållde dem i slagordning långre bort från staden vid Valby backe for att vara redo, i håndelse danskarne skulle våga en tråffning. Men då danskarne icke syntes till, slog han en half tysk mil från staden vid Bronshoj låger och uppbyggde nåstan en hel stad, dår han kunde for- blifva i stillhet, sedan alla vågar in till staden från Sjålland blifvit afspårrade.

Efter slutad drabbninghade den svenska 1658. flottan lupit in i Landskrona hamn för att dår reparera lidna skador. Men sedan hollåndarne, till hvilka danskarne slutit sig, förgäfves försökt att locka ut sven­ skarne till en ny fäktning, beslöto de att stånga in den svenska flottan genom att vid inloppet sånka några gamla fartyg. Planen lyckades emellertid icke, då sven­ skarne i tid förde åt sidan de sånkta fartygen, hvilka därigenom kommo att tjåna såsom batterier till betåckning af hamnen. Dårunder råkade Carl Gustaf i icke ringa fara, då han under tåt dimma var ute på spejning nåra den fientliga flottan. Solen skingrade nåmligen helt plotsligt dimman, och han mårkte då, att han befann sig endast på en muskötkulas afstånd från flenden, från hvilken ett rik- tigt kulregn nedstörtade öfver honom. Han led emellertid icke vidare men, ån att han vid kulornas fall i vattnet blef genomvåt. § 105. Kurfursten af Brandenburg var Danmarks icke mindre ån hollåndarne angelägen hunds­ e t komma danskarne till hjålp. Sedan ^omma^tll han med österrikare förstärkt sina trupper, tmdsättning.

bröt han upp i tanke att med bistånd af den hollåndska flottan anfalla de på de danska öarna kringspridde svenskarne. Efter svenska arméns undergång skulle det blifva honom så mycket låttare att se- nare drifva bort svenskarne ur de tyska provinserna. Men konungen låt dåraf icke alls afskråcka sig från att ånnu krafti- gare gå danskarne inpå lifvet; det var också för honom af den allra största vikt att för Sverige vinna trygghet från den danska sidan. Till forsvårande af en landstigning på öarna låt han dårfor forstårkabefåstningarna i Nyborg, Fåborg och andra orter. För att möta de alli- erade låmnade han kvar i Holstein pfalz- grefven af Sultzbach och grefven af Wal- deck med sex tusen ryttare och två tusen fotknektar och befallde dem att så länge de kunde, hålla stånd vid Eider, men dårest en öfvermäktig styrka skulle in- bryta, draga sig tillbaka till Frederiksodde, som stärkt befästes och förseddes med en riklig mångd proviant från den kring- liggande trakten. Likaledes forlades några regementen på Als och Ärö till skydd