S_KonugCarlXGustafsBragderII

F E M T E B O K E N

5 4 4

Den svenska flottan var fyrtiotvåfartyg 1658 stark och delad i fyra afdelningar, af hvilka den forstå fördes af Henrik Gerdtsson, till börden själländare, som länge varit i svensk tjänst och stannade där, trots att han måste strida mot sina landsmän. Fluf- vudafdelningen kommenderades af Carl Gustaf Wrangel, hvilken som närmaste man hade Bielkenstierna. Reserven, åtta fartyg, holl sig under Gustaf Wrangels befäl vid Hven. Mellan klockan åtta och nio hade den holländska flottan hunnit midt emellan de båda fästningarna Kron­ borg och Hälsingborg utan att, såsom mel­ lan vänner brukligt är blifva saluterad. Nå- gra skott aflossades, dock utan kulor, hvar- efter den holländska flottan seglade rätt på den svenska. Från båda fästningarna bombarderades holländarne, men utan att någon annan skada vållades dem, än att en kanonkula från Hälsingborg träffade Pieter Floriszoons fartyg och dödade tre man. Den allmänt gängse villfarelsen, att denna fästning vore i stånd att hindra en flottas inträngande i Östersjön, blef nu skingrad. Sundets bredd, uppmätt till nio tusen alnar, var för stor för att man säkert skulle kunna beskjuta passerande fartyg. Under det att den hol­ ländska flottan var gynnad af god vind, hade den svenska flottan vinden emot sig, hvilket vållade rubbning, hindrade fartygen att hålla kurs och komma hvar- andra till hjälp. Men de holländska far­ tygen fingo i alla fall ett kraftigt motta- gande af svenskarne. Wrangel gick i spetsen och inlät sig i fäktning med Obdam, men då de öfriga fartygen, som endast genom kryssning kunde folja efter, icke i rätt tid kommo till hjälp, blef Wrangel omringad af sju holländska far­ tyg. Från alla sidor skarpt beskjuten, nöd- gades han med bräckt roder draga sig ur striden och retirera till Kronborg för att reparera skadan. Detta kräfde sa lång tid, att han icke vidare kom att deltaga i striden. Därpä sammandrabbade Biel­ kenstierna med Witte och tog med un­ derstod af ett annat fartyg efter en skarp fäktning det holländska fartyget, hvarvid Witte och de fleste ombord varande omkommo. Bielkenstiernas fartyg fick

1658. på densamma, tillrådde flere att genast gå till anfall på holländarne, som hade vinden emot sig. Det vore icke mera anfallskrig mot holländarne att tillbakaslå den hjalp, som de sande en af konungen belägrad stad, an desses hjälpsändning till Danmark vore ett krig mot Sverige. Man skulle så plötsligt angripa dem, att de skulle nödgas kapa ankartrossarne och lämna sina ankare kvar i djupet. Om också träffningen skulle aflöpa med lika förlust för båda parterna, måste dock holländarne segla bort och söka hamn, som de icke kunde finna annorstädes än i Norge eller Holland. På sådant sätt skulle den tillämnade hjälpen till intet gagna och Köpenhamn vid vinterns in- brott råka i ytterlig nöd, hvilket skulle sänka invånarnes mod och bringa dem till förtviflan. Om däremot den holländ- ska flottan for god vind komme in i Sundet, - skulle svenskarne, äfven om de ansträngde sig till det yttersta, dock icke kunna förhindra större delen af fartygen att tränga fram ända till Köpenhamn. Denna plan vittnade om vist förutseende, och skulle konungen sedan få ångra, att han ej lyssnat till detta forslag. Men andra råd gåfvos, hvilka syntes hafva mera utsikt att leda till målet. Utan tvifvel skulle holländarne, innan de dristade löpa in i Sundet och genombryta den svenska flottan, erbjuda fredsförhand- lingar och en god förlikning. Ty de ut- satte sig for stor risk att blifva bom­ barderade af de på ömse sidor om Sundet befintliga fästningarna. Om än holländarne hade stor erfarenhet i sjöväsendet och voro i sjökrig öfverlägsne svenskarne, hade dock de svenska fartygen skydd af fästningar och en säker reträtt till Landskrona. Af denna anledning väntade svenskarne, tilis holländarne först skulle 29 oktober, göra anfall. Då holländarne den 29 okto­

ber fingo en stark akterlig vind, lyfte de ankar och seglade i god ordning mot Sun­ det. Deras flotta var delad på tre afdel- ningar. Den forstå, bestående af elfva far- fördes af Witte Wittenszoon, centern, tretton fartyg, kommenderades af Wasse- naer Obdam och reserven, elfva fartyg, stod under Pieter Floriszoons befäl.