S_KonugCarlXGustafsBragderII

S H

F E M T E B O K E N

Vid Jephsons uppbrott for återresa tili förr än de erhållit vederbörliga pass från 1658. England framhöll konungen für honom Polen, Österrike och Brandenburg och nödvändigheten af att formå Cromwell konvoj af svenske och polske soldater att hålla holländarne i tygeln, då desse ordnats. Såsom fredsmåklare skulle de missunnade honom hans framgångar i Lumbres i forstå rummet fungera och Flandern. Cromwell borde äfven intaga holländarne, om de darom hos konungen Emden, hvartill konungen ville vara ho- gjorde vederbörlig anhållan. Kurfursten nom behjålplig. Om detta aflupe lyckligt, af Brandenburg hade icke begärt att vara borde han gå langre inåt landet och medlare och han ansågs icke så oum- äfven angripa Meppen. Dårigenom kunde barlig vid förhandlingarna, att han därför österrikarnes värfningar förhindras iWest- af konungen borde anmodas. Likväl säg falen, hvarifrån de brukade skicka folk konungen gärna, att han blefve satt i tili spanjorerna i Nederländerna. Och på tillfälle att vid förhandlingarna bevaka detta sätt skulle äfven konungen blifva sina intressen, samt att han blefve i freden hulpen och få trygghet från det hållet, inbegripen, hvarom konungen också vid så att han med desto större kraft kunde sammankomsten mellan Schlippenbach gå löst på Österrike. Emellertid inträf- och Schwerin hade låtit gifva kurfursten fade händelser, som omintetgjorde denna förhoppning.Beträffandeförhandlingsplats plan. i Preussen var det konungen likgiltigt § 84. Vid ingången af detta år hade hvilken valdes, blott hans värdighet icke konungen tre krig på halsen och dess- därvid kränktes, full säkerhet gåfves sän- utom hade han att vänta fientligheter från debuden och platsen icke valdes så, Österrike. För att blifva befriad från en att förhandlingarna utsattes för störande del af bördorna och afvända faran från inverkningar samt att där alla heders- sitt eget rike ansåg han klokast att fort- betygelser blefve lika for båda parterna, sätta underhandlingarna med Polen. Blefve hvarom sändebuden ägde att öfverens- han kvitt polackerna, kunde han med komma med medlarne. Konungen önskade desto större kraft gå tili anfall på Dan- att förhandlingarna skulle taga sin början mark. Då skulle också modet hos mos- u förr desto hellre. En omkrets af några koviterna sjunka och de kunna bekvämas mil rundt om förhandlingsplatsen skulle till fred, hvarigenom äfven österrikarnes vara fredad för alla krigsoperationer, på onda anslag skulle förebyggas. Denna det att sändebudens följen äfven som plan hade konungen under några månader postiljoner måtte kunna fritt och säkert forberedt genom franska sändebudet de passera fram och åter. I passen skulle Lumbres, som skickat Akakia tre resor uttryckligen stipuleras, att, därest för- till polska hofvet, hvarifrån denne berättat, handlingarna visade sig fruktlösa, det att Johan Casimir och polska ständerna skulle stå sändebuden fritt att afresa voro böjda för fred, för hvilket andamål hvart de behagade. Vidare skulle till de också antagit fransmännens såval som förekommande a fotillbörliga anspråk ifrån holländarnes medling. Senare meddelade polackernas sida man komma öfverens Akakia äfven polackernas mening rörande om sigill och titel. Till ytterligare säker- preliminärerna. het skulle båda parterna tillåtas att såsom »Till kommissarier vid dessa forhånd- skyddsvakt medtaga ett- eller tvåhundra lingar förordnade konungen Magnus Ga- soldater. Ehuru man till dämpande af briel de la Gardie, Bengt Oxenstierna, hetsigheter från parternas sida begagnade Carl Christoffer Schlippenbach och Anders sig af medlare, skulle det stå sändebuden Gyldenklou. Till förhandlingsplats före- fritt att ensamme sammankomma for på- slog kuriursten af Brandenburg Frank- skyndande af förhandlingarna och utre- furt an der Oder, men af åtskilliga dande af saken. Beträffande den fullmakt, skäl var konungen mera benägen för som skulle afgifvas af Johan Casimir, någon plats i Preussen. Kommissari- giorde polackerna det skenbart riktiga erna hade order att icke begifva sig af, forslaget, att den icke skulle affattas så

1 6 5 8 .

20 j u li.

Forhandling viedPolen. 22januari.