S_KonugCarlXGustafsBragderII

F E M T E B O K E N

483

z en b e r g heit och hä llet tillhörde d et span- 1 sk a partiet. Porcia var likväl fö g a sk ickad för sitt v ik tig a uppd rag och ly ssn ad e ick e gärn a tili d em , som ville g ifv a h o ­ nom k lok a råd. Kurtz, som i k lokh et o ch rä ttsk a ffen sh e t ick e stod efter någon vid h o fv e t, var vid fram skriden ålder och därför ick e i stånd a tt sk ö ta allt o ch ä g d e d e s su tom ick e kraft a tt g ö ra m o tstånd m o t d em , som fikade efter kej- sa ren s g u n s t och ville sty ra och ställa m ed allt. H o s k u r fu r stek o lleg ie t kunde icke heller n å g o t v erk sam t u trättas till S v e r ig e s fordel, då d e s s flertal, kurfurstarne a f T rier, B ayern , S a ch sen och Brandenburg, a rb e tad e em o t. D e ev an g e lisk e nästan b ön fö llo h o s kurfursten a f S a ch sen , att han sku lle verka för fa ttandet a f för fre­ den g a g n e lig a b eslu t, men de b estu ckn e m in istrarne om in te tg jo rd e helt och hållet hans ärliga bem ödanden . Kurtz sök te b åd e med h o te ls e r och sm icker formå R h en fö rbund et a tt ej å ta g a s ig skyddan- d e t a f Pomm ern m o t Ö sterrike och Bran­ denbu rg . Han framhöll tillika, a tt k e j­ saren på in g a v illkor kunde tillåta, att sv en sk a rn e finge b e sä tta P reu ssen , hvar- ifrån de ej b lo tt kunde behärska Polen och stöd ja d issid en terna i kampen mot d e rom er sk -k a to lsk e utan äfven ofreda de ö sterrik isk a länderna. Kurfursten a f B randenburg bad ä fven en träg et den nye kejsaren , a tt han, därest konungen a f S v e r ig e an fö lle honom , sku lle g en om sk r ifv e lse uppmana kur fu rstek o lleg iet att hjälpa honom . H ärem o t aflät B jörnklou en sk rifvelse, i hvilken han b ek lagad e s ig ö fver kurfurstens tillv å g a g å end e och framhöll, a tt sku lden för fred sslu te ts för- ha lande ick e b ero tt på konungen . S lu tlig en samm ankomm o ånyo Kurtz, g r e fv en a f O e ttin g en , Vo lm ar och B jörn­ k lou . Ö sterrikarne b e ty g a d e h ög tid lig en k ejsaren s sträfvan för fred, men en stor sv å r ig h e t förefanns i forb indelsen till bund sförvan terna P o len och Brandenburg, från hv ilka kejsaren ick e kunde skilja s ig . B jörnk lou invände härem ot, a tt om b lo tt kejsaren och konungen komm e till en igh e t m ed hvarandra, sku lle man äfven finna en u tv ä g rörande bundsförvan terna.

vore b en ag en ick e a lien a st tili vän skap med L eop o ld utan ä fven m ed span jorerna . Om han h o s d e s s e funne en liknande böjelse, så v ille k onu n g en sk ick a en am- bassad tili Span ien tili y tte r lig a r e b efä s- tande a f vän skap en . Men 0111 ö sterrik a rn e ställde s ig a fv isand e , sk u lle han erinra riksständerna och sä rsk ild t kurfursten a f Pfalz, bärtigen a f W ü r tem b e r g , landt- grefven a f H e s s e n och h ä r tiga rn e a f Braunschw eig o ch L ün ebu rg om d e oför- rätter, som tillfo g a ts k onu n g en a f ö s te r ­ rikarne, framhålla, huru k onu n g en u tan sin förskyllan råkat i tv ist m ed dem och utfor- ska, hvad han a f d em h ad e a tt v än ta sam t anhålla, att de å tm in s to n e sk u lle b lifva neutrale och tillåta h on om värfn ingar a f trupper och g e n om t å g sam t a tt d e m å tte rusta tili e g e t försvar. Men efter v a le t förändrades forhållan- dena heit o ch hd llet i Frank furt, i d et att österrikarne g e n a s t b ö rjad e a tt 11m- gås med sto ra p lan er och fö g a ak tad e på någon förlikn ing m ed S v e r ig e sam t satte stor lit tili m o sk o v ite r o ch hollän - dare,m ed hvilkas hjälp de h op p a d e s k ro ssa Sverige. D å em e lle r tid kurfursten a f Mainz en traget bad , a tt förhand lingarna m ed Björnklou m å tte fo r tsä tta s, hvarför tiden vore synn erligen läm p lig , då k onu n g en ännu vore kvar i H o ls te in , sv a rad e Kurtz, att österrikarne ej kunde ö fv e r ty g a s om a tt konungen m enad e allvar i fråga om förlik- n ingen utan a n så g o , a tt han d ä r ig en om en ­ dast sök te framkalla m isstro m o t P o len och Brandenburg och g ifv a d e s s a an ledn in g a tt skilja s ig från ö sterrik arn e, hvarefter k o ­ nungen sku lle kunna sända h e ia sin krigs- makt m ot Ö sterrike. Kurtz framhöll vidare, att B jörnk lou s fu llmakt var stä lld end a st tili L eop o ld och a tt b aron v on S chw erin fått ett g an sk a k y lig t a fsk ed i F len sb u rg , hvaraf man kunde tili fullo in se , a tt k o ­ nungen v o r e g a n sk a m issn ö jd m ed kur­ fursten a f B randenbu rg och ick e saknad e lust a tt k omm a i d e lo m ed h on om , i hvilket fall k ejsaren a n s ä g e som en he- derssak a tt h jälpa kurfursten . Em eller tid var Kurtz för sin del ick e alls o b en ä g en för forson ing , om han b lo tt för sin m en in g kunde vinna an slu tn in g a f Porcia, h v ilk en dock liksom ä rk eh ärtigen och S chwärt-