S_KonugCarlXGustafsBragderII

f e m t e 480 1 658 . a f andra vänner. F or att så m ycket båttre kurina bemantla ett sådant fredsbrott, hoppades de, att konungen forst sku lle anfalla Brandenburg, då de- dårigenom skulle få anledning att b esk y lla honom att hafva brutit freden under p ågående forhandlingar. D å de försäkrat s ig om Polens såvål som Brandenburgs stöd , an sågo de tidpunkten synnerligen gynn - sam for denna plan. D e ssu tom hoppades de, att såvål m oskov iter och kosack er som danskar och hollåndare sku lle an ­ falla S v er ig e till lands, så snart k onungen blifvit invecklad i krig med Ö sterrike. D eras förnäm ste ministrar talade o ck så öppet och utan hånsyn dårom. På Ö ster- rikes sida stod o kurfurstarne a f Trier, Bayern och Brandenburg. H vad betråffade kurfursten a f Sach sen m o tarb etad es hans lo flD a och välm en ta förehafvande a f o hans m inister Henrik von F riesen , som var köp t med spansk t gu ld och så föga aktade sin herres onåd, att han, då han i nårvaro a f kurfursten a f S ach sen , som satt sida vid sida med kurfursten a f Köln, i kurfurstekollegiet sku lle afgifva S a ch ­ sen s votum , förklarade s ig a f helt olika mening med sin herre, som icke n o g kunde förundra sig ö fver denna djårf- het. På detta så tt b le f kurfurstarnes af Mainz, Köln och Pfalz k loka forslag utan all verkan.

b o k e n

k o lle g e rn a och L e o p o ld d ra g a till Niirn- 1658. b e r g for a tt dår förrä tta v a le t och så tta kronan på L e o p o ld s hu fvud . Hårtill sva- rade kurfursten a f Mainz, a tt han sku lle e ö r a , hvad han ick e kun d e underlåta, men icke annat ån h vad han kund e stå till svars för infor T y s k a R ik e t. O ch om kurfursten a f T r ie r d r istad e a tt i Nürn ­ b e r g vålja L e o p o ld , sk u lle han m ed de ö fr ig e k o lle g e rn a i F rank furt vålja pfalz- g re fv en a f N e u b u r g , o ch v o r e han for­ v issad om a tt d e fie sta sk u lle stå på hans sida. H e lt v is s t va r han i d e tta fall på- verkad a f Carl G u sta f, som lo fva t att 2gjuni. m ed all kraft stö d ja p fa lzg r e fv en s a f N eu ­ b urg val. M en sed an den v å r s ta upphets- n ingen la g t s ig , e rn åd d e s inom kurfurste­ k o lle g ie t p lu ra litet för a tt v a le t sku lle ske den å tto n d e ju li. Ick e en s d e franska sånde- buden v ille lån g r e m o tså tta s ig d e tta , under foru tså ttn ing a tt i v a lk ap itu la tion en info- g a d e s en k lau su l, som sk u lle inför frans- månnen rå ttfård iga M azarins k rig och å tgård er och ö fv e r ty g a d em , a tt han ön sk ad e fred, h v ilk en en d a s t a f spanjo- rerna förh indrades. F ran sm ånn en b eredd e s ig o ck så till u pp b ro tt u tan a tt ha fva med sv en sk a rn e a fta la t n å g o t v ida re om deras g em en sam m a sak . F ö r s y n s sku ll och all- d e le s fö r sen t erb jöd d e L ion n e sina tjån- ster, hvarvid han o n ö d ig tv is k la g a d e öfver a tt m issåm jan m ellan k o n u n g en och kur­ fursten a f B rand enbu rg a lld e le s foråndrat forhållandena o ch a tt så rin ga a fse end e fåsts vid den g em en sam m a vålfården . Em eller tid lå t han fo r stå , a tt han hade order a tt lo fva k o n u n g en tvåhund ra tusen thaler i årliga su b sid ie r , om d e t sku lle k omm a till k rig , o ch sk u lle han dårpå a fg ifva skriftlig fo rb in d e lse , hvarpå Björn- k lou svarad e, a tt man und er förhanden- varande forhållanden fordrade å tm in ston e åttahundra tu sen thaler.

§ 5 8. Em ellertid hade österrikarne nu hållet dragit på sin sida kur­ fursten a f Brandenburg, som h ittills vack- lat mellan båda partierna, hvarigenom de nu hade fått p luraliteten för sig . D e började därför resa hufvudet och u tslung- ade h o telser for a tt drifva kurfursten a f Mainz att bestämm a dag för valförrätt- ningen. L eop o ld g a f ock så sina represen- tanter order atthå lla sig beredd e för afresa, liksom om han icke stort ak tade kejsar- vård igheten , och då tiden forspiilts i Frankfurt utan åndamål, ville han åfven sjålf b eg ifva s ig dårifrån och vånta, tilis d e a f eg en fri vilja sku lle bed ja honom a tt m o tta g a kejsarkronan. Kurfursten a f T rier d rog icke heller i betånkande att så g a rent ut till kurfursten a f Mainz, a tt om denne icke påskyndade valet, sku lle han med de med honom en ig e

Valet på-

skyndas.

§ 59 . Kurtz h ad e em e ller tid ej b lo tt för kurfursten a f Mainz u tan å fven for kurfursten a f S a ch s en förk lara t, a tt L e o ­ po ld v o r e b en å g en ick e b lo tt för vån skap utan å fven för forbund m ed S v e r ig e . Men d etta tillta lade ick e sy n n e r lig en kurfursten a f Mainz, som i sin strå fvan a tt s k y d d a s ig m o t d e a f h on om s tå d s e m i s s t r o d d e spanjorerna råknade på F rank r ik e s och