BeskrifningKøpenhamnDessNejder

15

Vandring genom Staden.

ra åndan af Ilöibroplatsen, genom östergaden (en gata, vid hvilken finnas omkring 150 Bou- tiker) till Kongetis Nye torv. En annan linie från Norr till Söder går från Norreport genom Fredriksborgsgaden of­ ver Kultorvet, genom lilla och stora Kjöbma- gergaden till Ilöibroplatsen och Gammelstrand. Christiansborgsslott och andra Kongl. bygg- nader, Börsen och Banken, samt de vester om Slottet belågna gator bilda en annan afdel- ning. Genom den långa Gothersgaden från Norra vallen längs efter Rosenborgs-trådgår- den, Exercishuset, Brandredskapshuset, Kron­ prinsessegaden, Ade ls-, Borger- och store Kongensgade till ändan af Nyehavn, i söder, har man en god vägvisar-linie för Stadens östra del och för dess sydöstra, Amalienborg. Slutligen har man söderut, på andra sidan om strömmen, Christianshavn, hvars kanaler och broar utgöra tjenliga afdelningar. De båda broarne: Knippels- och Langebro åro ock för- trålfliga orienterings-punkter. §. 10. Folkmängden. Vid 1801 års skattskrifning uppgick folk- nummern i Köpenhamn till 51642 mankön. 49333 qvinkön. Summa 100975 invånare. Tabeller öfver Stadens folknummer upp- råttas årligen sedan 1784, till följe af ett d. 17 Mars samma år utkommet Kongl. Rescript. Åren 1824, 1825, 1826 var folknummern följande: 1824. 1825. 1826. Mankön 52219. 53348. 54057. Qvinkön 54587. 55279. 55997.

Summa 106806.

108627. 110054.