BeskrifningKøpenhamnDessNejder

086543524

/

710.fÆK/J OJÎ ar JV, O T T .

J fø s fe r i fn in ø o f v e r K o p e n h a m n o ch Dess Nej de r.

A f FREDRIK THAARUP, Stats-hi åd.

Ofversdttning.

M ed 1 Plan-Karta och 4 Vuer.

A^AiWV'WVV\^,tA/WW^>^i

I n il e h å 11.

1.

Skrifter, Kartor ooh Koppars tick ofver Kopenhamn .........................1 2. Lag e , Storlek , m. m . ..................3 3. I n le d n in g ...................................... 5 4. Stadens P o r t a r ............................ 5 5. Kanaler, B r o a r ...................., . 6. Gator, Q v a r t e r .............................8 7. Torg och Allmdnna Platser . . 12 8. F o r s t a d e r n e ......................... , . 13 9. Vandring genom Staden . . . . 14 10. Folkmdngaen ................................ 15 11. Om Husens byggnadssdtt i allmdnhet 15 12. Rådhuset (Raad- og Domhuus) . 18 13. B ö r s e n ................................................ 21 14. V ak ttorn et ........................................ 2 5 v 15. Kongliga S l o t t .................................26 16. Slottet R o s e n b o r g .............................30 17. Slottet Charlottenborg ........................43 18. Det Kongliga Palatset ndra Chri­ stiansborg . . . . . . . . 43 19. De Kongl. Palatserna Amalienborg 45 20. Kp rk o r n a ............................................ 46 21. Det Kongl. Konst-Museum . , . 56 7

II

Innehåll. §. 22. Samlingen a f Egyptiska Antikvi­ teter . . . . 9 . . . . . 60 — 23. Grekiska och Romerska Antikvite­ ter i samma Museum . . . . 63 — 24. Samlingen a f Nordiska Antikvite­ ter och Mårkvdrdigheter fr å n Me- deltiden, en del a f Kgl. Museum 66 — 25. Kongl. Musei-Samling ar a f Gem­ mer och Paster, . . . . . . 73 — 26. Dyrbarheter a f ådla stenar och andra stenarter , samt a f guldf siljver och andra Metaller . . . 74 — 27. De egentliga Konstsakerna i Kongl. M u seum . ............................................. 77 — 28. Den Ethongrafiska Klassen a f Mu­ seum * ............................................. 88 — 29. Museum f o r Nordiska Antiqviteter 95 — 30. Privat-Samlingar a f Antiqviteter 110 — 31. Måleri-Samling a r ............................H l — 32. Hans Kongl. Hoghet Prins Christian Fridriks Maleri-Samlingar . . 122 — 33. Moltkeska Maleri-Samlingen . . 126 — 34. Herr Stats-Rådet Bugges Måleri- S am lin g ............................................129 — 35. Mindre Måleri-Samlingar . . . 132 — 36. Samlingar afKopparstick ochHand- te c k n in g a r ...................................... 133 — 37. Medalj- och Mynt-Samlingar . . 137 — 38. Statper och andra Bildhuggeri- och Sculptur-Arbeten ............................ 139 — 39. Naturhistoriska Sumlingar . . • 144 — 40. De Anatomiskt-Pathologiska Sam­ linganl e ........................................... 154 — 41. Instrument- och Modeli-Samlingen 154 — 42. Botaniska Tradgården . . . . 155 — 43. Det Astronomiska Observatorium 156 — 44. B ib lio th e k em a ........................ . 157 — 45. Bokhandel, samt handel mcd Musi­ kalier , Kartor och Kopparstick . 161

Innehdü. IH §. 46. Sällskaper , som hafva dels veten- skapliga , dels andra nyttiga ¿in - damdi ............................... 162 — 47. Kongl. Konst-Akademien . . 165 — 48. U n iv ersitetet .................................... 166 — 49. Den Kongl. Chirurgiska Akademien 169 — 50. Den Kongl. Veterinär-Skolan . . 170 — 51. Inrättning f ö r Militcirens under­ visning . - i ............................ 171 — 52. Skol-Vasehdet ................................... 172 — 53. Kyrkoförfattningen ......................... 175 — 54. Fattiginrättningar , Försörjnings- anstalter 3 Välgörenhetsstifteiser f o r alla s t a n d ............................... 176 — 55. Medicinal-Väsendet ......................... 184 — 56. ÄtskilUgCL'Säkerhets- och Beqväm- lighets-inrättningar ...................... 189 — 57. Stadens prov ian tering .................... 192 — 58. Stadens Kommunal-inkomster och utg i f t e r ..............................................193 — 59. Atskilliga Skatter och Utgifter . 195 — 60. Stadsmagistratcn och dtskilliga Mu- nicipal-inrättningar ....................... 196 — 61. Polisväsendet ..................................... 197 — 62. Justitievä s e n d e t ................................. 198 — 63. Manufakturer, Fabriker , Handtverk 201 — 64. H a n d e l ............................................... 203 — 65. Sjo - Assecürance. Sjökort . . . 205 — 66. Mrntety Bank- och Penningeväsendet 206 ■— 67. Aagra ord om Köpenhamn såsom Residens och Hufvudstad . . . 20S — 68. Skädespel , Koncerter , Lustbarheter 209 — 69. Köpenhamn , betraktadt såsom Ri- kets Hufvudfästning ......................211 — 70. Köpenhamn, såsom Hamnf ö r Dan­ ska Krigsflottan . . . . . . 213 — 71. Atskilliga N o t i s e r ............................214 — 72. Transportväsendet , Packetbätar , Angfartyg ................................ 216

IV Innohâïl. §. 73. Postväsendet . . . ï . . . . 217 — 74. Mar ehru t o r ................................. 217 — 75. V ä r d s h u s .................................. 217 — 76. De vigtigaste Momenter iStadens Historia .... ....................................218 Köpcnhamns Nejd e r .......................................... 221

§, 1. Skrifter, Kartor och Koppürstick öfver KÖpenhamn. ■fi^iand äldre arbeten ofver Kopenhamn äga några ett blifvande varde, såval genom kop- parstick, utdrag ur publika handlingar m. m ., som genom en utförligare bearbetning af vis- sa ämnen. Utryramet i denna lilla handbok. nekar oss att lemna de mera fullständiga un- derrättelser, hvilka ur dessa arbeten kunna hämtas; hvarföre vi ock till dem få hänvisa den vettgirige läsaren. L. de Thurah’s Danske Vitruvius,2 delar i stor folio, med Tysk, Dansk och Fransysk text i bredd; l;sta delen handlar om Köpenhamn, 2:dra om byggnader utom liufvudstaden. Densammes Havnia hodierna , 1748, i stor 4. med 110 kopparstick, med Dansk, Tysk och. Fransysk text i bredd. Er. Pontoppidans Origines Havniensis , p§ Danska, Kbhvn 1760, 4. med kopparstick, fiire- ställande de åtskilliga förändringar, som Ko­ penhamn undergått från de åldsta tider till början af det 18:de århundradet. Det danske Atlas, 2:dra del. 1764, sid. 67 — 213, med kopparstick. R. Nye rup’s Kjöbenhavns Beskrivelse, 1800- 682 sid. 8. (Gött. Anzeig. 1801, N:o 90, Gaspa- ri’s Ephemeriden 1800. Aug. S. 146—*156, Hall. Ergänz. Bl. 1809, Nto 44). — Beschreib, der Stadt Kopenhagen vom Prof. Nyerup, aus dem

2

Skrifter t Kartor och Dänischen übersetz, Kphagen 1807, 302 S. 8 ; Neue, bis auf jetzige Zeit fortgeführte Aus­ gabe, Kph. 1815, 312 S. 8. (Hall. Ergänz. Bl. 1817, N:o 136.) Smärre skrifter på Danska öfver Köpen- hamn af Fr. Thaarup: 1. Journal, 1—4 Heft. 1796 — 1812, 8. — 2. Handbok, med tillägg 1819—1820. — 3. Märkvärdigheter 1821, 12. Den sista, ur hvilken jag här upptagit det hufvudsakligaste, recenserades i Lit. Tidn. 1821, N:o 17, och i Jen. Lit. Zeit. Ergänz. Bl. 1823, N:o82. — Manuel des beaux arts et des curio - site's a Copenhague , par Fr. Thaarup , traduit du Hanois avec addition de certains objets des Sciences , 1823, 8; full af fel, som vanställa det Danska originalet. Physisk- Medicinske Betragtninger over Kjöbenhavn af H. Callisen, 1—2 Del. 1807—9; recens. i lærde Efterr. 1808, sid. 545 o. följ. K jöbenhavns Feiviser, som årligen utkom- mer innehåller en temligen fullständig för- teckning på Stadens invånare, deras karakter och hemvist; på allmänna verk och inrättnin- gar m. m. Nyaste planritningen af Köpcnhamn, med dess torg och allmänna platser, gator och gran­ der, offentliga byggnader m. m., utkom 1828; en annan i mindre scala utgafs 1817 af Kongl. Danska Sjökarte-Arkivct; den innehåller, utom sjelfva staden, äfven dess närmaste omgifnin- gar till och med Fredriksbergs slott. Kopenhåmns Prospekter, 12 kopparstick, i quer-fol. af J. J. Brun , med historisk-topogra- fiska beskrifningar. Kopparsticken äro från år 1761; texten (på Danska och Tyska) ar redigerad 1806 af Herrar R. Nyerup , C. L. Sander och Steenbloch. (Se lærde Efterr. 1806, N. o 27, och Badens hist. Bibi. s. 170.) Målaren och gravören J. Holm har utgif-

3

Kopparstick öfver Köpcnhamn.

vit 15 kopparstick utaf en samling af de för- nämsta platser och byggnader i Köpenhamn. En samling af sköna Sjelländska Utsigter, tecknade efter naturen och graverade af J. Hohn och H. G. F. Holm , 16 st. i 4 haften, är försedd med Tysk och Dansk text. §. 2. L ä g e , s t o r l e k t m. m. Köpenhamn ligger vid det östligaste af de tre sund, som förena Kattegat med Öster- sjön, tili större delen vid ostra kusten afSjel-* land, och till en del vid nordvestra kusten af den lilla on Amager. Utom det stora sundet mellan Sjelland och Skåne, som kalias Öresund och här är 4 mil bredt, fly ter äfven ett litet, smalt och djupt sund, mellan Amager och Sjelland, genom sta­ den. Detta bildar den förträfflige hamn, hvil­ ken Staden har att tacka for sin tillvarelse, sitt namn, sin sjöfart och sin handel. Staden ligger lågt, likväl icke så, att stör­ re öfversvämningar kunna äga rum. Vatten- höjden undersökes dagligen fyra ganger. Den 3 Jan. 1825 stod vattnet 46 tum öfver sin van­ liga h ö jd ; en annan gang var vattenhöjden 48 tum. (Dagen 1825, N:o 7, 8, 25.) Flod och ebb har Köpenhamn icke, såle­ des ej heller de dermed förenade formåner, olägenheter och faror. Då man från det inre af Sjelland, eller från de vestra orterna reser till Köpen­ hamn, synes staden med sina torn icke förr, än man hunnit höjderna vid Valdbye, ungefär en fjerdedels mil från staden. Eljest synes den på 6 å 7 mils afstånd. Afståndét från Korsöer är 14 mil, —• från Kiel öfver Odensee och Schlesvig 53 och £ : A 2

4 Läget storleh, m. m. mil — efter en annan marschruta kortare — från Hamburg öfver Odense och Schlesvig 65 och 3-4:dels mil — efter en annan marsch­ ruta 62, 57 mil — öfver Lolland 47 och 3-4: dels mil — öfver Kiel och Lübeck med ång- fartyg betydligt kortare, neml.: Emellan Köpenhamn och Kiel med ång- fartyg blott 31 mil, och raellän Köpenhamn och Lübeck 36 mil. Köpenhamn ligger ungefär 40 mil mera i norr an Hamburg, och 50 mil mera i söder än Stockholm och Petersburg. Stadens polhöjd är 55 grader, 40 min., 53 sek. ( De latitudine speculce Havniensis brevis disquisitio, autore H. C. Schumacher. Altonce 1827, 20 pag. 4.) > längden är 30 grad., 14 min., 51 sek. Stadens längd, räknad från Vester-Port tili Citadellets yttersta port, är 4140 alnar, och bredden, från Nörre-Pört tili Amager- Port, 3120 alnar. Dess omkrets är 12600 alnar. Klimatets karakter är här, liksom öfver- allt i Danmark, ombytlighet och fuktighet. De allramest herrskande Vindar äro de vest- liga och sydvestliga; dernäst de östliga och noTdvestliga; sydostvinden är minst vanlig. Vintern är ytterst sällan så sträng, att man kan färdas på isen från Sjelland tili Skåne. I det hela anses klimatet för sundt. Meteoro­ logiska observationer och beräkningar hafva i många år blifvit gjorda å Köpenhamns obser­ vatorium äfvensom i Botaniska trädgärden, och resultaierna allmänheten meddelade. Ett ut- förligt verk, som upptager allt hvad som ro­ rer det meteorologiska i Danmark, är: Skil­ dring af Veirligets Tilstand af Prof. J. F. Schouw .

5

§. 3 . Indelning. Af Topograferne indelas Köpenhamn van- ligen i tre hufvuddelar: Gamla staden, Nya staden och Christianshamn. l ) Gammelstad , den vestra delen, har mestadels krokiga och smala gator. Dit räknas ock Slottholmen3 den genom strömmen och kanalerna afsöndrade de­ len, der Slottet, Börsen och flere offentliga byggnader ligga. 2 ) Nyestad , med breda- re och längre gator, är anlagd efter en mera regelbunden plan. Dess sydostliga del är öf- verhufvud den skönaste i Köpenhamn, och ut- göres af den sedan 1749 anlagda Fredriksstad, ranligen kallad Amalienborg efter ett slott som legat har, men som förstördes genom brand år 1689. 3) Christianshavn , den syd- ligare delen af Köpenhamn, på ön Amager, skiljes genom ett sund från Gamla staden. Gränsen mellan Gamla och Nya staden utgöres af Gothersgaden , östra delen af Kon­ gens Nyetorv, och Nyhavn, i en snörrätt li­ nie af 2100 alnar. Benämningarne: Gamla sta­ den och Nya staden, äro likväl icke brukliga i dagligt tal. — Att Christianshamn vanligen namnes såsom en egen del af Köpenhamn, är så mycket mindre underligt, som Christians­ havn fordom utgjorde en stad for sig sjelf, hvilken hade sin egen Magistrat, ocli genom liafvet skiides från den öfriga delen af Kö­ penhamn. §. 4. S ta d en s P o r t a r . Staden har 4 hufvudportar: tre på Sjel- ländska sidan, den fjerde i Christianshavn på Amager. Vester-Port byggdes under Fredrik III:g regering, och är prydd med denne Konungs naMnchiffer jcmte årtalet 1668. Hufvudfasa-

6 Stadens den på inkorssldan har en bredd af 14 \ alnar, och ar ulsirad med krigiska attributcr, arbe- tade i sten. Sjelfva porten år 6 alnar bred, alnar hog. Hela portalen 13 alnar bog. Narre-Port uppbyggdes 1671. Genom den- na tardas alla, som komma från norra och nordostra delen af Sjelland. Porthvalfvet år det hogsta, och portalen den ansenligaste bland Kopenhamns portar. Yttre facaden år 21 alnar bred. Portens bredd invåndigt år 7 alnar, hbjden 10| alnar. Tvenne stenbilder i nisclier å portens sidor forestålla, den ena Gudsfrnktan, den andra Ilåttvisan, med afse­ ende på Konung Christian V:s vaispråk: Pie­ tate et justifia. Ôster-Port ligger, oaktadt sitt namn, rae- ra i norr ån i bster. Namnet har den bibe- hållit efter den forrå, som stod vid ostra ån­ dan af Ostergaden. Den nnvarande, uppbyggd år 1708 under Fredrik IV, utmårkes blott af denne Konungs namnchiffer jemte nåmde årtal. Amager-Port uppbyggdes allraforst 1618 under Konung Christian IV, grundlåggare af staden Christianshavn, och foråndrades sedan ofta. Den nnvarande år 1724 uppford, helt enkel och låg, med årtal och F. IV. Bland nåmnde hufvudportar år Nbrre-Port (enl. Kongl. llesol. 25 Juli 1821) hela natten oppen for åkande, ridande och gående; likvål icke for lastade frakt- och bondvagnar. Ve­ ster- och Oster-Port stå båda bppna natten fore Midsommarsdagen och under 5 andra sommarnåtter (den såkallade J,Kilde - Tid” ). Forofrigt oppnas portarna kl. half fyra, då dagarne åro långst, och half åtta, då de åro kortast; kl. 12 om natten stångas portarne. Hvarje månad utfårdas kungorelse hårom af Stadens Kommendant. Någon tid fore por­ tâmes stångande betalas passage-afgift af ri-

Portar. 7 damle och åkande (forr, men nu icke mera, åfven af fotgångarc'). Vid Norre-Port erlåg- ges dubbel passage-afgift tor den delen af natten, då de andra portarne åro stångda. På sådana timmar betalar också hvarje fotgånga- re 2 skiil. i passage-afgift; barn åro dock fria. Vid båda åndarne af Timmer-platsen fin­ nas portar; åfven vid Tullen; Citadellet har eu port nioistads- och en mot lands-sidaq; en port for til I den såkallade långa linien langs efter kusten. Citadellets portar oppnas och stångas på olika tid hvarje månad; un- derråttelse harom lemnas af Kommendants- embetet. §. 5. Kanaler, Broar. Strommea ledes i Staden genom kanaler, vid hvilkas kajer kopmansfartyg kunna lossa ocli lasta sina varor. Eland dessa kanaler åro några tillrackligt djupa for fartyg af temlig storlek; andra mindre djupa kunna begagnas endast af båtar och pråmar, till en del for bristande muddring. Kdpenhamns kanaler liaf- va trå-kajer, undantagande en liten stråcka vid sydvestra sidan af Christiansborgs slott, der en kaj af marmor år uppford, och några andra små stråckor, som åro infattade med en sten-kaj. Staden har inom valíame tio hroar, af hvilka fem åro vindhryggor. Sju broar for- hinda Slottsholmen med de ofriga delarne af Konenhamn och med Christianshamn ; tre broar fiirbinda de sårskilta delarne af Christians­ havn. Kroarne åro foljande : a) ofver kanalen, som omgifver platsen, på hvilken Christiansborgs slott år belåget: 1. Prinds-bron. 2. Slotts- eller Marinor-bron.

8

Kanaler, Broar.

3. Storm-bron. 4. Hoi-bron, en vind-brygga. 5. Holm-bron, likaledes. I') Två broar forbinda det egentliga Kopen- hamn med Christianshamn; nemligen: 6. Knippels-bron, ungefar 150 alnar lang; hvilar på pålar, år stenlagd, och har i midten en vindbrygga for fartyg. 7. Lange-bron, åfven bygd på pålar, har en långd af 220 alnar. Vid denna bro år en bom, der åkande och ridande erlågga pas­ sage-afgift. Åfvenledes fbrsedd med en vindbrygga. c ) I Christianshamn: 8. Bornehuus-bron. 9. Snorre-bron. 10. Wjlders-bron vid slutet af Strand-gaden; med en vind-brygga. Vidare finnes en b ro , hel och hallen af trå , vid inloppet af hamnen, men endast for fotgångare; år omkring 600 alnar lang, och egentligen endast for dem, som hafva något att bestålla på Nye-Holm. Den stånger ham­ nen; den såkallade Tullbod-bommen, genom hvilken farty gen inslåppas i hamnen, utgor en del af sararaa, §. 6. Gator, (¿varier, Gatornas antal uppgår till 198; derjemte båra sårskilta stråckor af storre, i en linie fortlopande, gator sina sårskilta namn. Staden år i afseende på det egentliga iminicipalvåsendet, uppborden af utlagorne o. s. v. indelad i 12 Qvarter, utom forstådernas. Till folje af ett Plakat af d. 3 Juni 1771 anordnades en forandring i qvarterens indel-

Gator, Quarter. 9 ning, och det bestämdes, hvilka gator ocli grander skulle höra till hvarje qvarter. Qvar- teren äro i afseende på antalet af linsen , in- vånarnc o. s. v. ganska olika indelade. Då in- delningen ar gjord efter vissa, på kartan drag- na, linier, så att de inora dem liggande gator, fastigheter och byggnader skola liöra till ett qvarter, så råknas de gator, som utgöra om- gifningslinien, till flere qvarter, och husnum- rorna följa således icke i oafbruten följd. Den långa Gothersgaden hör delvis till 3 qvarter; stora Kiöbmagergaden till 4. Att alla byggna- der och hus betecknas med sina matrikelnum- ror och alla hörnlius med gatornas namn, an- ordnades 1771. Efter den stora eldsvådan 1795 uppråttades nya matrikelregister; och då des- sa voro färdiga, föranstaltades enligt Plakatet af d. 25 Mars 1807 en ny numerering af husen. Då vi uppråkne antalet af husnumrorna i hvarje qvarter, meddelas dervid också benåm- ningen å qvarteren och deras olika storlek, äfvensom deras summa. Dervid hafva vi följt 1822 års Grundtaxe-matrikel. 1. Vestra qvarteret innehåller vestra ^ um' delen af staden, från Blaa-torn längs ef­ ter vallen till Vestergaden, hvars södra linie hör dit, vestra delarne af Gammel- och Nyetorv, Raadhuusgaden och Kalle- boerne . . . . . . . 264. 2. Norra qvarteret innehåller norra sidan af Vestergaden och Gammeltorv, vestra sidan af Norregaden anda till val­ len, och allt som inneslutes af dessa linier 236. 3. Klädeboe-qvarteret begransas af östra sidan af Norregaden, vallen ändatill Norreport, Kiöbmagergaden till Skinder- gaden, norra sidan af denna gatan, och sarama sida af Klädeboederne . . 253.

10 Gator , 4. Snarens-qvarteret , soder om det sistnamnda, begransas af sodra sidan af Kladeboderne, af Skoubogaden, af sodra sidan af Wimmelskaft till Hyskenstrædet, vestra sidan af sistnåmnde grand till ka­ nalen, hvilken den foljer till Raadhus- gaden, dess ostra sida; åfven ostra si­ dan af Gammel- och Nyetorv till Klade­ boderne ...................................................... 5. Strand-qvarteret , soder om det sistnamnda, innehåller sodra sidan af Amagertorv till Iloibroplats, dess ve­ stra sida, Gammelstrand till Nyebro- gaden, Fredriksholmskanalen och hela Slottsholmen till Knippelsbro 6. Ostra qvarteret innehåller det di­ strikt, som begransas af sodra sidan af Ostergaden till Iloibroplats, Gammel­ strand till Holmbroe, Kanalen och Stbr- regaden, sydvestra sidan af Kongens Nye­ torv till Ostergaden, sodra sidan af Nye- havn . . . . . . . 7. Kjobmager-qvarteret omfattar allt, som från Klareboderne och Miinterga- den omgifves i soder af Ostergaden, i oster af Gothersgaden . . . . 8. Friemands-qvarteret innehåller de gator, som från hornet af Skindergaden begransas af vestra sidan af Kjobmager- gaden till Amagertorv, norra sidan af detta torg och Wimmelskaft, ostra si­ dan af Skoubogaden, sodra sidaa af Skin­ dergaden. . . . . . . 9. Rosenborg-qvarteret omfattar allt, som från Klareboderne och Miintcrga- den ligger i norr ånda till norra vallen. 10. S:t Annce vestra qvarter omfat­ tar allt, som begransas af ostra sidan

11

Qvarter.

af Gothersgaden , af Rosenborgshave ^ um' till hornet af store Kongensgade, dess norra sida, Citadellet, vallen från Oster- port till Solvgaden, denna gata och Kron­ prinsessegaden ..........................................501. 11. Sit Annæ ostra qvarter omfattar allt, som ligger i oster från store Kon­ gensgade till Nyhavn . . . . 312. 12. Christianshavn med sina gator utgor tolfte qvarteret af Staden . . 402. Inom Staden 3271. Vestra qvarteret utom Staden 94. Klddehoe-qvarteret utom Staden 171. Amager-forstad 19. Tillsammans 3555. Når man hårtill lågger husen i Nyeboderne och i Citadellet, kan man antaga, att antalet af alla hus, stbrre och mindre, stiger till om­ kring 5000. På den långa Gotliersgaden år antalet af husens matrikel-nummer 84, på Borgergaden 113; på den korta Akademiegaden blott 3. Bland Europas gamla stora stader utmår- ker sig Kopenharon genom breda och snorråta gator, som man, undantagande Gammel-stad, i allmånhet hår finner ofverallt. I Fredriks- stad eller såkallade Amalienborg, i Citadellet, hela Christianshavn, Nyeboderne, och en stor del af sydvestra distriktet, åfvensom i norra delen af Staden åro gatorna alldeles raka och så breda, att tre, på några gator till och med fyra vagnar kunna fara i bredd, utan olågen- het eller fara for fotgångare. Några gator hafva en betydande långd, såsom Gothers- gaden, hvilken år 2100 alnar lång. Efter de två stora eldsvådorna 1728 och 1795 hafva många gator blifvit betydligt ut- vidgade.

12 §. 7. Torg och Allmdnna Platser. Halmtorv t nara vid Vesterport. Har sål- jes hd och halm. Ganunaltorv och Nyctorv aro forenade med hvarandra och formera en skon plats, nåst Kongens Nyetorv det storsta. På norra si­ dan af Gammaltorv år en springbrunn, om- gifven af ett jerngaller. Ur Amors hild af forgyld bronz, med ett barn vid Ilanden, framstorta vattenstrålarne i ett stort koppar- båcken, och ur detta i ett annat af sten. Hoibroplats anlades efter eldsvådan 1795. Hår drifves handel isynnerhet med trådgårds- saker. Amagertorv i som egentligen år en gata, stoter med sin ostra bredare åuda till Hoibroplats. Fisktorv, vester om Hoibron. Kongens Nyetorv, forutkallat ffallensaas, en af de storsta och skdnaste platser i någo» Euro- peisk stad, ungefår midt i Staden, och omgifven med många skona såvål oifentliga som privata byggnader. Tretton gator stota hår tillsamman. Torget prydes af Christian V:s staty till hast. Under denne Konungs regering anlades plat­ sen; åfvenså Hogvakten; slottet Charlotten- borg, der Konstakademien har sitt såte; det såkallade Giethuus (G juteriet), der Artilleri- kadett-akademien nu år; Theatern; Thottiska Palatset; två af stadens storsta vårdshus; Hotel du Nord och Hotel d'Angleterre. I ål- dre tider, for omkring 70 år sedan, var en trådgård midt på platsen. ' Slottsplatsen. Kongl. Residensslottet Chri­ stiansborg, med dess kyrka; Kanslihuset; Bar­ sen. Platsen begrånsas på ostra sidan af en kanal, med tvenne broar, Holmens- och Hoi­ bron.

Torg och Allmdnnci Platter. 13 Vandkunsten. I åldre tider var har en stor Cistern, i hvilken man ledde friskt vat­ ten ; vid Stadens utvidgning i denna trakt bortrojdes denna cistern, och endast namnet b lef bibehållit. Skidentorvet , en liten torgplats; nara vid Norreport. Kidtorvct, i grannskap et af Norreport. Har såljes kol, torf, o. s. v. Graaebrodretorvet (vanli gen kalladt UlfeIds­ plats ) , benåmnes så efter Gråbrodra- eller Franciscanerklostret, som stod hår ånda till kyrkoreformationens inforande. Sedan ned- iefs klostret, och i stållet uppfordes bygg- nader i en nyare stil. Den bekante Corfitz Ulfeld agde hår ett stort hus. Efter upp- tåckten af hans landsfbrråderi, forstordes huset; hustomten forvandlades till ett torg, och i midten deri restes en låg pyramid af gråsten med denna inristning: "CorfLts U. F. til evig spott, skam och skjd u s e l På torget ser man nu deis några kottmånglare, dels klådmåklare, som hålla till salu gamla klå- der o.. s. v. S:t Annce Plats, pster om Garnisonskyr- kan. Under katolska tiden var hår ett kapeil, till den heliga Annas ara. Fredriksplats , den delen af Staden, som kallas Amalienborg. En åttkantig plats, om- gifven af fyra skøna palatser, utvåndigt hvarandra alldeles lika. Midten pryde 9 af Fredrik V:s staty till hast. Christianshavnstorvet, vanligea kalladt Tukthuustorvet (Bornehuustorvet). § 8. Forståderna. Dessa taga sin borjan der fåstningsverken sluta. Yestra forstaden (JVesterbroe) år den storsta, och stråcker sig ungefår \ mil in-

14 Forstådcrna. emot Kongl. Sommar-ltesidensslottet Fredriks- l>erg. Norrebroe, norra forstaden, och Oster- Iroe , ostra forstaden, iifveiisom Amagerbroe , den lilla forstaden ntom Amagerporten, ar mindre betydande. Ilvarje forstad har egentligen blott en bred gata, genom hvilken stråkvågen går, och några smala tvårgator. Hnsen i fbrståderna hafva vanligen blott en , hogst två våningar ntom kållare; de i afseende på Stadens for­ svar gjorda militåriska anordningar lemna ut- trycklig foreskrift derom. Husen ligga icke tått bredvid livarandra; nåstan vid hvarje hus finner man en rymlig gård och trådgård; nå­ gra åro uppforda i en god stil och med arki- tektorisk smak. Stråckan mellan forståderna, åt Sjellåndska sidan, upptages af stora oupp- odlade få lt, hvilka begagnas dels till militåri­ ska ofningar, dels lemna ett sparsamt bete for boskapen. Till fbrståderna hor hela omkret- sen af de utom Staden belågna små insjoar, omgifna med trådgårdar, boningshus, lust- och fabriksstållen. En stråcka af hus mellan Norr- och Osterport kalias ’'Blegdamsveien.” §. 9. Vandring genom Staden. Knappt lår man kunna framvisa uågon stor stad, der man har låttare for att orientera sig ån i Kopenhamn. Kastar man en blick på plan- kartan ofver Staden och dess sårskilta huf- vuddelar, och fåster sin uppmårksamhet forst vid Gammelstad med dess kortare, smala, till en del krokiga gator, så leder en ternli- gen rak linie från Vesterport genom Fredriks- bergsgaden ofver grånsen mellan Gammel- och Nyetorvet, genom Wimmelskaftet forbi Ilelig- Geist-Kirken, ofver Amagertorvet, ofver nor-

15

Vandring genom Staden.

ra åndan af Ilöibroplatsen, genom östergaden (en gata, vid hvilken finnas omkring 150 Bou- tiker) till Kongetis Nye torv. En annan linie från Norr till Söder går från Norreport genom Fredriksborgsgaden of­ ver Kultorvet, genom lilla och stora Kjöbma- gergaden till Ilöibroplatsen och Gammelstrand. Christiansborgsslott och andra Kongl. bygg- nader, Börsen och Banken, samt de vester om Slottet belågna gator bilda en annan afdel- ning. Genom den långa Gothersgaden från Norra vallen längs efter Rosenborgs-trådgår- den, Exercishuset, Brandredskapshuset, Kron­ prinsessegaden, Ade ls-, Borger- och store Kongensgade till ändan af Nyehavn, i söder, har man en god vägvisar-linie för Stadens östra del och för dess sydöstra, Amalienborg. Slutligen har man söderut, på andra sidan om strömmen, Christianshavn, hvars kanaler och broar utgöra tjenliga afdelningar. De båda broarne: Knippels- och Langebro åro ock för- trålfliga orienterings-punkter. §. 10. Folkmängden. Vid 1801 års skattskrifning uppgick folk- nummern i Köpenhamn till 51642 mankön. 49333 qvinkön. Summa 100975 invånare. Tabeller öfver Stadens folknummer upp- råttas årligen sedan 1784, till följe af ett d. 17 Mars samma år utkommet Kongl. Rescript. Åren 1824, 1825, 1826 var folknummern följande: 1824. 1825. 1826. Mankön 52219. 53348. 54057. Qvinkön 54587. 55279. 55997.

Summa 106806.

108627. 110054.

16

Folktnängden.

Under 15 år

30198.

31631. 76996.

31101. 7S953.

15 åroch deröfver 76608.

Summa 106806. 108627. 110054. Befolkningen i Stadens sårskihla qvarter år betydligt olika. Strandqvarteret t. ex. in- nehåller omkring 18 å 1900 personer, och S:t Annæ Vestra qvarter 16 å 18000. Antalet af vigda, födda och doda åren 1824, 1825, 1826 var: År. Vigda Födda. Deribl. Döda. Öfverskott Död- par. oäkta. afFödda. födda. 1824. 790. 3095. 896. 2580. 615. 107. 1825. 843. 2975. 732. 2657. 318. 175. 1826. 854. 2810. 697. 3233. Öfverskott 201. af Döda. 423. §. 11. Om Husens byggnadsscitt i allmänhet. Äldre byggnader an från början af 17:de århundradet har Köpenhamn icke att uppvisa. Då herrskade ånnu det Götiska byggnadssåttet med spetsiga vinklar , pyramidformiga gaflar , öfverflödiga prydnader af bildsnideriarbete ocli dylikt,^ sådant man ånnu ser det på några af de åldsta offentliga byggnader från denna tid. Några privata hus i gamla smaken finnas knappt öfriga. Mot slutet af 17:de århundradet upp- kom en ådlare och renare smak än den Goti- ska, hvilken slutligen alldeles kom ur modet, sedan 1728 och 1795 års eldsvådor lagt de al­ dre husen i aska. Såsom utmårkte Arkitekter anföras i Kö- penhamns historia: Johannes de Embda Steen - winkelj Lambert von Haven , Hans Tf'iedewelt, fVilh,

Om Bfggnadssåttet i allniänhet. 17

Wilh. Fr. v. Platen , EL Dav. Hausser, Lau­ ritz de Thura, Nicol. Eigtwed, Nik. Henrik Jardin, Casp. Fr. Harsdorf (|1799), Peter Meyn ( f 1808) o. fl. Deras verk skola län- gre fram uppräknas. Grundritningar, profiler , perspectiver a£ de förnämsta byggnader i Köpenharan finnaa aftecknade i följande tvänne verk: 1) L- Thurahs Vitruvius , forstå delen; 2 ) Samling af åtskilliga otfentliga och privata byggnader , tecknade och under specielt öfverinseende utförda af Christ. Fr. Hansen, General-Arki­ tekt, Konferens-Råd, Dannebrogs - Riddare och Dannebrogs-Man, Fyra haften, hvardera med 6 plancher i stor folio hafva utkommit sedan 1825. Hela verket är beräknadt till 16 haften med 96 plancher. Husen i Köpenhamn äro massiva, och blott ganska få gamla byggnader uppförda af korsvirke. Sådana åro också nu fbrbudna i sjelfva staden ; deremot i förstäderna äro de påbudna. Genom plakaterna af d. 4 Juli 1794, d. 9. och 23 Sept. 1795 och åtskillige andre, äro vissa reglor föreskrifna, som skola följas vid uppbyggandet af nya hus. På gator af 18 alnars bredd få husen icke vara högre än 18 eller, i vissa af lagen bestämda fa ll, 21 alnar, utom taket; på bredare gator största höjden till taklisten 24 alnar ; afståndet mel- lan fensterna rainst en aln. Ingen slags ut- byggnad eller ‘'Karnappe*’ får anbringas, un* dantagande balkonger af sten och je rn , lik­ val icke så lågt n e r , att de liindra passagen å gatan. Grundritningen till hvarje byggnad bör genomses af Stadsarkitekten, och sedan approberas af Byggnadsdirektorn, innan ar- betet kan påborjas. Ingen fasad åt gatan får R

18 Om B/ggnadssättet i .aUmänhet.

ttppforas, utan att förut vara approberad af Stadsarkitekten. De fiesta hus bestå af tre våningar utom kållarvåningen. På några gator finnas hus af 5 våningar. Bland privata hus åro i synnerhet an- jnarkningsvårda: Thottska palatset vid Kon­ gens Nytorv; Etats-Rådet Erichsens vid sara- ma torg ; Schimmelmannska på Bredgaden ; f. d. Danneskjold-Lciurvigska på samma gata och hörnet af Dronningens Tvergade. Detta pa- lats beboddes i sednare tider af Drottning Ju- liana Maria, och tillhör nu Konferensrådet och Kommend, af Dannebr, Konstantin Brun, Föröfrigt år det i synnerhet på Amalienborg, på Kronprinsessegaden, och på Gammel- och Nytorv, som man finner de fiesta sköna hus. Bland Stadens offentliga byggnader vilje t i i korthet beskrifva några af de förnämsta, nemligen: Rådhuset Börsen, Vakttornet, Slotten, och sedan Kyrkorna; beskrifningen om alla öfriga, t. ex. de till Universitetet hö- rande, Kirurgiska Akademiehuset m, fl. med- delas forst då, når de Inråttningar forekom- ma, hvarunder de lyda, § . 22. R å d h u s e t (Raad og Domhuus). Det aldsta Rådhus i Kopenham, som hi­ storien omtalar, låg i hörnet af Norregadcn och Klædeboderne. År 1492 kom detsam- ma, som var litet och icke nog rymligt, ge­ nom byte till Kanikerne vid Vårfrnkyrkart, och ett annat uppbyggdes i hörnet af Nørre­ gaden och Studiestrædet på samma plats der nu Selåndske Biskopen har sitt bostålle På Stadens bekostnad uppfördes sedermera ett nytt Rådhus 1605 under Christian IV ; detta tar en massiv byggnad af marmor med ett

Rådhusej. ijj torn , Och låg vid sbdra sidan af gajntnel-tdrf* Ofver hufvudingången stod på ehr svart mar- mortalla med gyidene bokståfver foljande in-, skrift: Hæc domus odit nequitinrh, amat pn- cem i punit scelera, conservat ju r a , honorat probos. Nyetorvet fanns då icke; pådenplats, der detta sederniera anlades, stodo åtskilliga sruårre hus, som beboddes af stadstjenare ocb annan politi-betjening. Då dessa hus vid én eldsvåda i mediet af sjuttonde århundradet nedbruntio, rdjdes platseu r en , och planerd- des till ett torg : Nyetorv. Oaktadt detta for- sigtighetsmått blef Rådhuset likvål vid 1720 års brand ett rof for lågorna. På samma grundval uppfordes nu Uter ett nytt Rådhus , men afven detta jstod leJke lan­ ge. Det forstordes helt och hållet vid dej» stora branden år 1795. Man var bctånkt på att uppbygga ett stfir- re Rådhus; och att for detta vålja en annan och storre byggnadstomt. På vestra sidan af Nyetorv befanns ett Barnhus, som också ned- brunnit, tjenligt hårtill, Genom en Køngi. resolution af den 17 October .1800 fastståll- des, att hela platsen, på hvilken Barnhuset fore 1795 års brand hade stått, och de bred­ vid liggande inkopta tomterna, tillsammans en stråcka af 10,112£ quadratalnar, afvensoro en på Barnhnsinrattningens bekostnad upp- fbrd Boktryckeribyggnad , borde fbrsåljas fo r att derå bygga det nya Rådhuset. Barnhu­ set tick i ersåttning 4 R:dr for hvarje quadrat- aln af tomten; och 5000 R:dr for Boktrycke- ribyggnaden. Några små nårbelågna privata hustomter blefvo åfven inkbpta. Generalarki­ tekten, Konferensrådet och 11idd. Ilansen fick sig uppdraget att forfatta en planritning till den blifvande bvggnaden; i hans (ofvanfons B 2

to 'Rådhuset. »id. 17 anforde) arkitektoniska verk finner man denna af Konungen gillade grundteckning. Den 28 Sept. 1805 lades grundstenen, hvari nedmurades en guldplåt med inskri­ ptioner, en guldmedalj och tvånne guldmynt. (Om denna hogtidlighet står att lasa i Col- legial. Tidn. 1805, N:o 40 sid. 625—628.) Å guldplåten finnas tvånne inskriptioner, hvaraf den ena på Latin: QUOD. REGI. RE- GIÆ. QUE. STIRPI. BENE. UEltTAT. CU- RIAM. CUM. PRÆTORIO. INCENDIO. UR­ BIS. CIOIOCCXCV. DELETAM. CHRISTIA- NUS. VII. REX. COMMODIS. CIVIUM, OR- NAMENTO. CIVITATIS. EX. ÆQUO. CON- SULENS. DENUO. ÆDIFICARI. IUSSIT. IA- CTA. FUNDAMENTA. FELICITER. A. FRI- DERICO. FILIO. REGIS. UNICO. HAFNIÆ: CtølDCCCV. Ulf. KAL. OCTOB. - Den an- dra på Danska lyder i Svensk ofversåttning: ^’Branden, som år 1795 hemsdkte Kopenhamn, lade Rådhuset i aska. Konung Christian VII. befallde uppbyggandet af ett nytt Råd- och Råttegångs-hus till Stadens nytta och prydnad. Kronprinsen Fredrik lade grund­ stenen den 28 Sept. 1805. Gud vålsigne Ko- »ungen och Konungahuset” . Ar 1815 var byggnaden fårdig, och blef Sondagen den 2 Juli 1815, efter en hogtidlig invigning, ofverlemnad till de behoriga Auk- toriteter, for hvilka den var beståmd. > H,ufvudingången mot Nyctorv prydes af en skon kolonnad; å frontispicen låser man fol- Jande inskription? ” Med Lov skal man Land bygge” . Med dessa ord begynner den bekan- ta, år 1240 forfattade och for sin tid mårk- vårdiga Jutlåndska Lagboken af Waldemar II. Byggnaden innehåller nodiga localer for: 1) Magistraten och de Auktoriteter, s hafva att skaffa med Stadens offentliga ange-

Rådhuset. lagenheter , nemligen; Sessionssalar for Ma­ gistraten , Kontoren för de tre Sekreteriater- na, Stadsräntkammare-kontoret jemte Huf- yudkassa - kontoret och Bokhållar - kontoret, Stadskonduktors-kontoret, Arkiven, Notarial- kontoret, Trettietvåmans-lokalen, Sessionsrum- men och Kontoren för Köpenhamnska Brand- försäkringsverket för hus (men icke för va- ror och e ifecter, hvars lokal är i Börsbygg- naden), Brand-kommissionen, Vatten-kom- missionen, Hamnadministrations-kontoret, Ju- sterkammaren. Äfven Directionen öfver all- männa Skolväsendet i Köpenhamn, Borgar-kom- missionen och Sjö-enrollerings-kommissioneit hafva här sina lokaler. 2 ) Lokalen för Poliskammaren och des* kontor, der ankomne resande anmäla sig och uttaga sina pass. 3) Lokalen för Landt-Öfverrätten, Hof- och Stadsrätten, ocli de dit hörande fördel- ningar : Kriminal - kammaren , Arfskiftnings- kommissionen med tre kontor, Konungens Fogates kontor, Under-Fogatens kontor, Auk- tionsförvaltarens kontor, Ark ivi-kontoret, Ja- etitie - kontoren, Inquisitions - kommissionens kontor. 4) Lokalen för Förliknings-kommissioneu* §. 13. Börsen* Börsen , för handeln och sjöfarten den ansenligaste och vigtigaste byggnad i Köpen- hamn, uppfördes under Christian IV , på Slottsholmen. Der Börsen nustår, lågoforut stora skepp för ankar; genom pllningar och ditförd jord m. m. bildades med stor kostnad den grund, hvarpå denna byggnad hvilar. Ben är uppförd af sandsten från Gottland och Kalmar. Man berättar, att Christian IV , d i

22 Börsen. lian intagit Calmar, lät nedrifva dets betyd- ligaste byggnader, och öfverföra materialier* na tili Köpenhamn, der de sedertnera anväu- des tili Börsen. 1622 gjordes början rned anläggandet a£ Börsen, och arbetet fortgiek med mycken drift. Inom två års förlopp voro rcdan de yttre murarna färdiga. Men då Tyska kriget (1625— 162Q) utbröt, fororsakade detta nagofc lippehall med inredningen och de yttreorna- menterna; östra portalen blef icke fulländad förrän 1642. Börsen är 203 alnar lang, 334 alnar bred och två våningar hög. I början låg Börsen fri på alla sidor, men nuraera är pen, formedelst en g in g , förenad med den pa «ödra sidau uppförda Banken, De två lan- ga fasaderna å. börsen äro i Götisk sniak ut- tirade med en mängd hildthuggarearbete I tandsten, förestäilande Theriner och mång- faldiga andra figurer. Vid båda ändarne äro Portaler. Den vestra, at Slottspladsen , »r frufvudingängen och utmärkt skön. Denn» Portal prydes af fristående toskanska pelare af Italiensk marmor, som hvila på piedesta­ ler af samma slags marmor. Johannes de Embda Steemvinkel (som var Tycho Brahes byggmästare) har uppfört Portalen, på hvil­ ken man låser följande latinska inskription: C. 4. Quod regn,o , reique publicce ac populo Dano felix ac jfi ortunntum <æ/it , qui ob jugeni fUii Jesu Christi intercessionem res tribuit f a ­ nstas , quique merciniouiis, omnique bonæ rei dugendæ prarest , ter aptimus , ter maximus , Deus Pater, Fiffus & Spir'itus Sanctus , Byrsara, quam vides , Danicam, Christianits lVitus, Da - finrum, No.rigoruni, Slavorum, Gothorumque Hex potentissiniUs, pater patriæ optimus, boni publici eurator frlicissitnus . laudabili regum ma- gnorum exemplo, Si serio studio augendi regna

Börsen. 21 wa- {'iris, censu , emportis, non fnrtivis Mercit* rii & Lavernæ artibus , ¿ed, princeps St' primum est, divinæ gloriæ, 8t quod proximum% emptorum , venditoriimque fructuosis usibus sa~ eratam, dicatamque voluit, Anno a Christo nato MD CX X IV . östra Portalen Sr försedd med en dylik inskription; men har årtalet 1640. Hvad Börsens yttre beträffar, så år ne- dersta delel af qvadersten, den öfra af tegel; öfverallt är den belastad med allahanda lister och sirater af fin gottländsk sandsten. Taket är af b ly ; likaså det på dess midt stående spetsiga Tornet. Bet har följande inrättning: fyra drakar eller lindormar hvil* på bukarne, och straoka sina hufvuden åt alla fyra vaderstrecken. Stjertarne slingra sig tippåt om hvarandra, så att derlgenom bildaa en spets, som slutar med tre kronor, den ena öfver den andra, Tornets höjd från ge­ tan tili öfversta spetsen ar 88 alnar, Ofvanföre är redan nåmndt, att Börsen har två våningar. Hela nedersta våningen består af 6 alnars höga hvalf, som aro in- redda till magasiner, i hvilka lin, hampa, je rn , tjåra, tran, siil, salt o. s. v. hållas till salu, Börsen ligger mellan tvenne kanaler, och har således den beqvämligheten, att far­ tyg och pråmar kunna på båda sidor lägga till vid magasinerna, och der iossa och last*f Magazinerna äro 20. De fyra sista hvalfven under Börsens östra ånda äro eldfasta, och disponeras af Banken, som der förvarar de hos densamma förpanta- de kostbarheter. Börsens öfra våning har egentligen tre af- delningar. I vestra ändan, dit man kommer från Slottspladsen genom hufvudportalen, har man en stor rymlig sa l, som intager Börsen*

24 Börsen. hela brédd , och Iivari taket uppbäres af tie fristående träkolonner. Här samlas Köpmän- «en och Bankiererne middagstiden mellan kl. 12 och 2. Börsstadgan af den 22 December 1808 uppgifver de reg lor, som här böra iakt- tagas. Straxt vid ingången tili Börssalen är på ena sidan Sjöassekurans-kontoret och på den andra samlingsrummet for Grosshandlarne. Den medlersta och storsta delen af Bör­ sen upptages af en mängd krambodar och hoklådor. Här finner man allahanda jernar- beten , möbler, kläden, galanterivaror, böc- k e r , kartor m. m. Den yttersta eller tredje delen af Börsen består af några KontoT , hvaribland Brandför- sakringsverkets m. fl. Den forstå af de tre nämnda afdelningar- he, nemligen den vestra, är skild från den an­ dra genom tvenne konstverk, med livilka man i vår tid liar förskönat byggnaden. Det ena ar en sal i amfiteatralisk form , som får dager både ofvanifrån och från sidorna, och är för- sedd med bord och amfiteatraliskt höjda bän- kar. Den är inredd tili en bequäm lokal for Börsauktionerna. Det andra konstverket är en malning , be- kostad af Grosshandlare-Societeten i KÖpen- hamn, och framställer Börsens stiftare; den odödlige Christian IV , i en handling, som pas­ sar för stället der målningen är uppsatt. Konst- nären, Historiemålaren F. Höier valde tili äm- ne för Kompositionen det besök, hvilket Ko- nüngen, såsom Kronprins; gjorde Tycho Brahe på ön Hveen år 1592. Prinsen, som insåg värdet af vetenskaperna, och som hyllade i synnerhet de matematiska och mekaniska, hvil- kas inflytande på sjöfart och handel är så vig­ tigt för Danmark, imskade visa en sä beromt!

Börsen. 25 lärd och ntmärkt Astronom sin aktning. Tycho Brahe föreställes sittande vid sina lärda be- räkningar, da Prinsen visar sig. I anledning af Börsen» tvahundraârigz. Ju- bileum ar 1824, lät Iïandelskorpsen i Köpen- hamn prägla en skådepenning. (Tidn. Dagen 1824 N:o 312.) §. 14. V a k tto rn e t. Sedan en af Stadens aldsta kyrkor, St. Nicolai-Kirke, vid den stora eldsvådan 1795 blifvit ett rof for lågorna, och da man, efter anställda undersökningar, stadnat i det beslu- tet att icke åter uppbygga den, så stadgades genom en Kongl. Resolution af den 9 Januar! 1807 : att lemningarne af kyrkan skulle répa­ reras och förvandlas till en byggnad, hvari brandredskap skulle förvaras ; vidare skulle tor­ net répareras och inredas till ett vakttorn, hvarifrån man gåfve tecken vid utbristandfe eldsvådor och vid andra vigtiga tillfällen. I anseende till brist på byggnadsmaterialier, och det höga priset å dem, uppskjöts utfö- randet till 1820. Nyssnåmnde år påborjades byggnaden och inredningen af Vakttornet, och under de båda följande åren fulländades det efter plan och teckningar, författade af Che­ fen för Brandkorpsen, Öfverstlöjtnanten och Ridd. af Dannebr. Schmidt. På tornet ar an­ bragt ett slagur, som åt alla fyra sidor ut- visar timmarna och minuterna. Äfven finnes i en af tornets öfversta våningar en stor, ståndigt påfylld , vattentunna, med dit höran- de ämbare o. s. v. Detta, för staden vigtiga, torn kostade eu summa af 50,000 Rbd. i silfver.

2«

§ 15. Kungliga Slott\ Slotfe' Christiansborg. Efter eldsvadan ar 1794 uppbyggdes det nu ¡ater. Det nedbrunna Slottet, Inars murar till storre delen ('lågra deriblaud iiro nedrifi na) bibehållas >id det nya, stod, liksora delta; på en rymlig, rundt omkring af kanaler om- gifven plat.s , aildeles afsondradt från alla pri- vata hus. På samtna stalle jiade redan år 1168 Erkebiskop Absalon} dåvarande innehafvaren af Kopenhamn, latit uppbygga en fast borg, som fick namnet A.xelhuus. I sednare tider gjorde« stora bufvudreparationer å denim byggnad, isynnerhet under Konung Christian IU. Ko- nung Fredrik IV uppbyggde det, mot slutet af sin regering, med stor kostnad nåstan helt och hållet nytt; men det blef icke reguliert, ernedan man råttade sig efter den gamla, kro- kiga och ojemua grundvalen, och till en del låt några af de åldsta mnrarna stå q\ar. Då Konung Christian VI kom på thronen, låt han Jiedrifva det, for att i dess stålle uppfora ett nytt efter en storre plan. I October 1731 bdr7 jades med nedrifningen af det gamla Slottet, Stallen, Ridhuset och Bollhuset. Derpå pla- nerades hela platsen , och slottsgrafvarne fyll- des. Då denna plats icke befanns nog stor och ryrnlig, sårdeles som Slottet skulle stå fritt, så blef vo al la privata hus på vestra och norra »idan inom kanalen, som omgifver Slottshol- men , inkdpta oi h uedrifua. For att kunna lågga en tillråckligt fast grund for den stora byggnad man iirnnade npp- .fora, hlefvo flere tusende boktrådsstajnmar så .djij.pt nedpålade, att ftfra åndan stod 3 al­ nar under jord. Forstå stammen nedpålade? den forstå October 1732. Under Slottets fyr«

Slottet Christiansborg .

J7

hufvudflyglar finnas 9,225 påiar, som hafva cn Isngd af 5, 10, 11. ja på åtskilliga stållen till och med 48 fot, Kednn torr iiu alla pålarne vofo neddrifua , tog murarbetet sin borjan, ty den 21 April 1733 hade Konung Christian VI med egen hand lagt forstå grundstenen i yttersta sodra hornet af Slottet. Muren i kali- rarne var 5 alnar 4 tuin tjock , och minskade* efterhånd, så att den ofvantill var 2 alnar 6 tum. Iltvandigt beklåddes muren med hug­ gen sandsten, som med otrolig kostnad håm- tades dels från Gottland, dels från Sachsen och Westphalen, ofver Bremen och Liibeck. Pen nu hrukliga Bornholmska sandstenen var då ånnu icke bekant. Visserligen hade man kunnat begagna norrsk marmor och derigenom spara de stora penningesummor, som gingo ur landet; men lei\erantorerne funno lian- deln med sandsten från utrikes ort mera lonande. Atminstone tvåtusend personer (under- stuudom dubbla antalet) arbetade dagligen på denna byggnad, och arbetet drefs med sådan ifver att Slottet redan 1740 var fårdigt att bebos. Hbjden å hufvudbyggnaden var, inberåk- nadt de hbga kållrarne, 6 våningar, neml. 3 stora och 3 små. Det var tådkt med kop-, par, och bestod af 4 hufvudflyglar, hvilka bildade en fyrkant och innesloto inre Slotts gården. Denna var råtvinklig, men icke lik- sidig, ty Slottets fyra flyglar voro af olika långd. Fråinsta fasaden mot nva Slottsbroen , åfvensom fasaden å motsatta sidan mot Slotts- pladsen, hafva båda utvåndigt en långd af 367 fot 41 tum. Begge sidobyggnaderna aro 389 fot långa. Flygeln mpl hufvwdingången, der tornet fanns, var 111 fot 2 tum djup; den andra flvgeln mot Slottepladsen 87 fot Z

28 Slottet Christiansborg • tum. Begge sidoflvglarne voro hvardera 75 fot djupa. Haraf foljer, att Slottsgården ar en parallelogram , som har en langd af 217 fot 4£- tum, och en bredd af 100 fot 8 tum. På vestra hufvudflygeln, mot Ilidbanan , var ett torn med klockor. I)et mesta af den- na flygel år till folje af den nya byggnads- planen nedbrutct, och det nya Slottet biir utan torn. Ostra sidan af hufvudbyggnaden motSlotts- pladsen forcnas genom en korridor på ena si­ dan med Slottskyrkan , och på den andra med Kanslibyggnaden; derigenom biir hela lång- den mot Slottspladsen 680 rhenlåndska eller seelåndska fot. Slottets hojd, från marken till takspet- sen , var 114 fot 5 tum. Slottstornets hojd , från marken till ofra randen af bfversta tak­ listen, var 166 fo t , och från taklisten till dfversta epetsen 100 fo t; således hela hojden 266 fot. Två salat i slottet voro for sin storlek och prakt i synnerhet mårkvårdiga, nemli- gen : 1) den såkallade Itiddarsalen (i tornfly- g e ln ), 128 fot lang, 62 fot bred, 48 fot hog; rundtomkring var ett af 44 pelare uppburet galleri. Den ofvan (sid. 17) nåmnde Arkitek­ ten N. H. Jardin, som byggde denna sal, har sje lf beskrifvit den. ( Explication de la deco- ration de la grande salle du chateau royal de Christiansbourg. Copenhague 1766). Denna sal var så stor att, efter en derofver gjord be- råkning, Grefliga Bernstorfska familjelustslot- tet Bernstorf, nåra Kopenharan, kunde full- komligt rymmas i denna sal. 2) Hogsta Dom­ stolens sal, i sodra sidoflygeln. Slottets arkitektur hade några stora fel. Så voro flera byggnadskonstens fordringar ouppfyllda i afseende på rummens fordelning,

SIotte t Christiansborg. derag sammanhang raed hvarandra, och de n<>- diga beqvämligheterüa. Många korridorer saknade tiliräckligt dagsljus, så att i dem måste bestandigt brinna lampor. Detta herrliga slott, hvars klippfasta grundval och tjocka stenmassor tycktes trot- sa förgängligheten, och hvilket, bebodt af 1000 personer, kunde betraktas som eil liten, stad, blef inom få timmar ett rof för lågor- na. Natten inellan den 26 och 27 Februari 1794: blef slottets hufvudbyggnad anda ned i djupaste källrarne, äfvensom tvenne sido- byggnader åt novr, nemligeu slottskyrkan, och en byggnad, der vagnshusen, seldonen och ridtygsförraden samt Hästgardets stall befunno sig, lagde i aska. De blefvo så helt och hallet förtärda af elden, att ingenting b lef öfrigt utom den 5 alnars tjocka muren. En stor del af slottets kostbarheter uppslu- kådes också af lågorna. En herrlig skildring af denna rysligt sköna scen har Professor Steffens lemnat i forstå delen af sin roman: 5:Die Gebrüder Walset” . Det nya slottet, som nppfordes efter Kon-r ferensrådet och Ridd. af Dannebr. Hansens plan, nårmar sig sin fulländning. Slottskyr­ kan (hvarom nedanföre) är färdig. Äfven äro de 12 stora salarne för Kongl. malnings- galleriet redan tagna i besittning. Det. nya slottet kommer att förskönas med basreliefer och andra bildhuggarearbeten af Thorwaldscn, äfvensom med målningar af våra förnämste mästare. En stor forgård, utanföre vestra sidan af slottet, är inredd tili ridbana. Denna plats har en längd af 230, och en bredd af 190 alnar. Ridbanan inneslutcs på båda sidor af re- guliera byggnader, som i midien hafva två

so

Slottet Christiansborg* våningar, och hvilkas framsida, mot ridba- uan, hvilar på en rnångd fristående pelaré och bildar cn hvålfd gang, som i dåligt vader tjenar till ett godt promenadstålie. Denna gang begagnades i forrå tider mer an nu, emedan den då var båttre och jemnare. He­ la undra delen af dessa byggnader år inredd till kungliga stall, i hvilka ungefar 200 hå- star ryramas. På sbdra sidan åro krubborna, beklådda med morkblå norrsk marmor; hvalf- ven nppbåras af roarmorpelar, hvilkas antal åro 76. På midten af sodra gidan befinner sig Hofteatern (h varom nedanfore); och midt pa norra sidan år ett stort Eidhuus symmetriskt nppfordt. Hår hafva offentliga karuseller el­ ler tornerspel blifvit hallna , år 1742, 1744, 1745 , och sednare. Dessa byggnader på båda sidor om rid- banan hafva en amfiteatralisk form , och 1 midten, gent mot slottet, en oppning till ut- korsvåg. Denna oppning år mellan tvenne af huggen sten uppforda, och med bildhuggare- arbete prydda paviljonger, och kan stångas genom en pTåktig gallerport af jern , som all- tid står oppen. Till paviljongerna stoter en ofver kanalen gående bro ; likaledes af hug­ gen sten. På slottssidan år kanalens kaj af marmor. §. 16. Slottet Rosenborg, Rosenborg med dit horande trådgård an- lades 1604 af Konung Christian IV och be- stårades till ett lustslott, hvarest Konungcn och Konungafamiljen om sommaren kunde nju- ta landtluften, utan att behofva egentlig«» af- lågsna sig från staden. Den fbrra Kungl. lust- gården , vesier om Holmenskirke och norr oiu