BeskrifningKøpenhamnDessNejder

5

§. 3 . Indelning. Af Topograferne indelas Köpenhamn van- ligen i tre hufvuddelar: Gamla staden, Nya staden och Christianshamn. l ) Gammelstad , den vestra delen, har mestadels krokiga och smala gator. Dit räknas ock Slottholmen3 den genom strömmen och kanalerna afsöndrade de­ len, der Slottet, Börsen och flere offentliga byggnader ligga. 2 ) Nyestad , med breda- re och längre gator, är anlagd efter en mera regelbunden plan. Dess sydostliga del är öf- verhufvud den skönaste i Köpenhamn, och ut- göres af den sedan 1749 anlagda Fredriksstad, ranligen kallad Amalienborg efter ett slott som legat har, men som förstördes genom brand år 1689. 3) Christianshavn , den syd- ligare delen af Köpenhamn, på ön Amager, skiljes genom ett sund från Gamla staden. Gränsen mellan Gamla och Nya staden utgöres af Gothersgaden , östra delen af Kon­ gens Nyetorv, och Nyhavn, i en snörrätt li­ nie af 2100 alnar. Benämningarne: Gamla sta­ den och Nya staden, äro likväl icke brukliga i dagligt tal. — Att Christianshamn vanligen namnes såsom en egen del af Köpenhamn, är så mycket mindre underligt, som Christians­ havn fordom utgjorde en stad for sig sjelf, hvilken hade sin egen Magistrat, ocli genom liafvet skiides från den öfriga delen af Kö­ penhamn. §. 4. S ta d en s P o r t a r . Staden har 4 hufvudportar: tre på Sjel- ländska sidan, den fjerde i Christianshavn på Amager. Vester-Port byggdes under Fredrik III:g regering, och är prydd med denne Konungs naMnchiffer jcmte årtalet 1668. Hufvudfasa-