VBergsøeDeForbistredeDrenge

FØRSTE KAPITEL. Hvad jeg véd ommin Slægt.

M o d S lu tn in g e n a f h ø js a li g K o n g F r e d e r ik d e n F je r d e s R e g im e n te s k a l d e r v e d H e ls in g ø r h a v e lig g e t en a f d i s s e g e m y t lig e „ S m å k r o g a r “ , s o m v i k e n d e f r a B e llm a n s E p i s t e l „ a n g å e n d e ju n g f r u S o f i a “ : „Lokatten lyser med tassar och klor, skylten på stången den knarkar och hviner, S t e d e t v a r im id le r tid in g e n L o k a t , j a ik k e e n g a n g e n L æ k a t ; d e t v a r „ K a t t e n “ g a n s k e i A lm in d e lig h e d , o g s k ø n d t j e g e r N a t u r f o r s k e r h a r j e g til D a t o ik k e v æ r e t M a n d fo r a t fin d e til h v a d A r t d e n n e h e ls in g ø r s k e K a t b u r d e h e n ­ fø re s . V. Bergsøe: De forbistrede Drenge. 1 och gullgramanen uppå krogarmor glittrar kring mossan och skiner.“