S_registrumVilleMalmøyghe

HÅNDSKRIFTENS HISTORIA.

Det åldsta vittnesbordet om forekomsten av Registrum ville Malmoyghe — for- utom vad urkunden har att fortalja om sig sjålv — har påtråffats i Malmo stads jordebok for år 1645, dår den omnåmnes i en forteckning over ’streder och grun­ der” , vilka bora återvinnas till staden1. Aganderåtten till en viss gård och trådgård i Malmo såges ytterligare styrkas med denn gamble pergemensbog [som] ligger paa Raadhusit [med] forklaring paa Jordschylder aff Gaarder och haf fner i Mal- moe. Daterit 1546. Der iblant Andit formelder om 5 mk Rennte aff en Abelhaffue sonden hoesspitallet, som her Jorgenn Koch kiobte, som Malmoes bye aarligen ud- giffr thill hoespitallett” . (Jmf. Registrums text, fol. 59 v.). Under en tidrymd av over 150 år har urkunden varit borta från sin råtta plats. Någon exakt uppgift om når eller på vilket sått den avhånts rådhuset eller dess arkiv har icke kunnat erhållas. Den skånska historieforskningens store foretrå- dare, professor Sven LagerBring (1707— 1787), har intresserat sig for kållorna till Malmo stads historia, något som framgår såvål av hans egenhåndiga avskrifter av medeltidsbrev rorande Malmo som av andra omståndigheter. Han har stått i kon­ takt med Knutsgillets historieskrivare Wilhelm Flensburg (stadssekreterare i Malmo 1722—1751, rådman sammastådes 1751— 1755, desslikes aktuarie 1751—1754), och han omtalar i sina skrifter, att denne meddelat honom material ur Malmo rådhusar­ kiv2. Det år Adil tånkbart, att Registrum lånevågen kommit i hans hand3. Yi veta i varje fali, att håndskriften i maj 1755 varit i LagerBrings besittning, ty då gor hans danska kollega, fornforskaren och professorn Jakob Langebek (1710—1775) av­ skrifter a\r densamma, vilka efter Langebeks dod gåvos ut i tryck i verket Scrip- tores rerum Danicarum, tom. VIL Hårom heter det i nåmnda arbete, pag. 245: Excerpta ex codice membranaceo in folio, folia 51 scripta continente, mihi a Do­ mino Professore Bringio Lundis communicato, in Majo 1755” . Exscripta sunt manu Langebekii, ab eo etiam sunt notæ4. Då J. H. Lidén år 1768 besokte LagerBring och tog hans bibliotek och handskriftssamling i betraktande, nåmner han bland de boc- ker han fått se icke Registrum ville Malmoyghe; den citeras emellertid som ” en gammal Codex membranaceus Malmogiensis” i LagerBrings år 1776 utkomna tredje 1 Malmo stads råkenskaper A V I: 1. 2 Christensen V III: sid. 509; LagerBring, Monumenta Scanensia, I, sid. 209 och 214; densamme, Samling af åt- skilliga handlingar och påminnelser, som formodligen kunna gifwa lius i swiinska historien, I, sid. 155. 3 Någon uppgift om lån av LagerBring från rådhusarkivet har dock icke inforts i kvittensdiariet over från ar­ kivet utlånta arkivalier 1750— 1805 (C I f: 1). 4 I oversåttning: ”Utdrag ur pergamentskodex i folio, innehållande 51 skrivna blad, meddélad mig av herr pro­ fessor Bring i Lund i maj 1755”. Utskriften år av Langebeks hand, av honom åro åven anmårkningarna. 12