HistoriskeMeddelelserOmKøbenhavn_1964

J O H A N J Ø R G E N S E N

235. Kbh. Dipl. V , s. 771. 236. P. W. Becker, Samlinger . . . II, s. 1 4 3 - 237. Aktstk. og Oplysninger til Stats- koll.s Hist. I, s. 18 1. 238. Poul Nørlund, Jorddrotter paa Valdemarstiden, Festskrift til Kristian Erslev . . ., 1927, s. 169. 239. RA. Rtk. Div. Breve, Dokumen­ ter og Akter vedk. partikulære Personer 1660-79. 240. RA. Sjæll. Reg. 16 6 1, 7. jan., nr. 6. 241. Holger Hjelholt, Falsters Historie II, 1935, s. 21 ff., 158 og 265. 242. Aktstk. og Oplysninger til Stats- koll.s Hist. I, s. 7 ff. 243. Ibid. s. 10 f. 244. RA . Sjæll. Reg. 1662, 26. april, nr. 71. 245. Ibid. nr. 196. 246. Jfr. Festskrift til Astrid Friis, 1963, s. 153-71. 247. For Englands vedkommende kan henvises til D. C. Coleman, Sir John Banks, Financier (Essays in the Economic and Social History of Tudor and Stuart England in Honour of R. H. Tawney, Cambridge 19 6 1, s. 204- 30). M.h.t. Sverige kan nævnes nogle af Eli F. Heckscher frem­ dragne udtalelser, der lige så godt kunne være faldet i Dan­ mark: »Emot thesse commodite- ter, som kopmånnerne till hande­ lens fortsåttning och befordran åre forunte, så finnas ock åtskil- lige besvar som them hindra och tryckia, mera an på andra orter

i vårlden, såsom besynnerlig det att hos oss en så stor oviss- och orichtighet finnes i betalningen. T y emedan en köpman intet kan få reda penningar för sitt gods, och icke heller en prompt betal- ning eller execution uppå det han nödgas ut borga, år honom omöjeligit att kunna betala sine creditorer igen och hålla sin cre­ dit. Varigenom honom betages medlen att handia utom lands, utan med reda penningar, vilke en köpman intet alltid haver vid hånden . . .«, hed det i Schering Rosenhanes »overståthållar be- råttelse« 1663. Og s.å. udtaltes det i en memorial fra den sven­ ske regering til dens resident i Haag: »Kan Sverige icke komma fort i sin handel utan hollåndar- nas kredit, som i Sveriges bergs- bruk och fast alle svenskes nåring så åre interesserade, att commer- cierne lika som med deres pen­ ningar drivas«. Og året efter ud­ talte »handelspræsidenten« i Göteborg, Magnus Gripenklo: »Med köphandelen år hår så be­ skaffat att få av borgerskapet bruka sin egen handel, utan de åro hamborgernes och de engel­ skes tjånare och trålar, så att de fråmmande . . . unna borgerskapet bara nambnet av godset . . .« (Eli F. Heckscher, Sveriges ekonomi- ska historia från Gustav Vasa, Forstå delen, andra boken, Stock­ holm 1936, s. 624 og 567). 248. Svend Gissel skønner, at Chri-

86