BeskrifningOfverKopenhamn_1831

Stadens Historia. 219 gårdsrum inhägnade med brådvåggar, ofta äf- ven med törnhäckar; dock var dess vålstånd i tilltagande och Danmarks fiender plundrade den ofta för att rikta sig. Ett af de märkvärdigaste bland dessa anfall skedde år 1428, då Ilanse- städerna i forening med de Holsteinska Landt- furstarne fruktansvårdt hade rustat sig. Den ådla Drottning Phtlippas djerfhet, Eriks af Pommern Gemål, är berömd i historien. Ifrån år 1443, då Konung Christopher af Båjern vakle staden till sitt residens, var den bestandigt residensstad. År 1479, d. 1 Juni, invigdes Universitetet. År 1523, efter Konung Christian II:s flygt, måste staden, som blef honom trogen, utstå en hård belågring. År 1535 under borgarekriget ’’Grefvefej- den’' kalladt, måste staden återigen uthårda en ganska svår belågring; det uppkom en stor nöd, tilis elåndet, genom stadens uppgifvande till Konung Christian III, tog en ånda. Ur Konung Christian IV:s regeringstid åro varaktiga, herrliga monumenter öfriga af haus regentstorhet. Under denna tidrymd uppstod den del af staden, som i topografierna kalias Nya Staden, Nya Kopenhamn. Under honom inkråktades grund från hafvet till uppbyggan- det af nya hus. Att denne Konung låt uppföra Christianshamn, Matrosbyggnaderna eller så kal- lade Nya Boder, slottet Kosenborg, Holmskyr- kan , Trinitatskyrkan, Börsen, Proviantgården, Tyghuset, Regenset och flera byggnader, år redan förut anmårkt. Under honom grundades åfven stadens aktiva handel. Hans minne år för Danskarne heligt. I Augusti år 1658 börjadcs en svår, för- störande belågring och ett ytterst nödställdt tillstånd för staden. Med oförskräckt mod och