BeskrifningOfverKopenhamn_1831

086543850

^

I

Fl O .fENB OF CrS J 1 L O TT .

t t t ø f e r i f n i u ø

o f v e r

K o p e n h a m n oc ll D e s s Ne j der.

A f FREDRIK THAARUP, Stats-Råd.

Ofversaltning.

Med 1 Plan-Karta och 4 Vuer.

'V W W V V W V W W V V W @ © V W V W

0 R E B R O, tryckt hos N . M. L i n d h , 1831.

I m i e li å l L

1. S k rifte r, Kartor ooh Kopparstick o f ver Kopen/iamn . . . . . . 1 2. L a g e , Størlek, m. ni. . . . . , 3 3. I n l e d n i n g ................................ 5 4. Stadens P o r t a r .............................. 5 5. Kanaler, B r o a r ............................... 7 6 . Gator, Qvarter . . . . . . . 8 7. Tb/# och Allmdnna Platser . . 12 8 . Forstaderne . 13 9. Vandring genom Staden . . . . 14 10. Folkmdngden . . ............................15 11 . OmHusens byggnadssdtti allmdnhet 16 12. Rådhuset (Raad- og Domhuu§) . 18 13. B o r s e n ............................................. 21 14. Fakttornet .......................... 25 15. Kongliga Slott . , » , « • » 26 16. Slottet R o s e n b o r g ........... ................ 3# 17. Slottet Charlottenborg . . . . . 43 18 . -Det Kongliga Palatset tiara Chri­ stiansborg . . . . . . . . 43 19 . De Kongl. Palatserna Amalienborg 45 20 . K y r k o r n a ........................................... 46 2 1 . Det Kongl . Konst-Museum . . . 56

II Innehall. §. 2 2 . Samlingen a f Egyptiska Antikvi­ teter . , ..................................... 6 0 — 2 3 . Grckiska och Romerska Antikvite­ ter i samma Museum . . . . 6 3 — 2 4 . Samlingen a f Nordiska Antikvite­ ter och Märkvärdigheter f r an Me- i deltiden, en del a f Kgl. Museum 66 — 2 5 . Kongl. Musei-Samlingar a f Gem­ mer och Paster] . . . . . . 73 — 2 6 . Djrharheter a f ädla stenar och '74 — 2 7 . De egentliga Konstsakerna i Kongl. Museum . . . . . . . . . . 77 ■— 2 8 . Den Ethongrafiska Klassen a f Mu­ seum ' ............................................ 88 —* 2 9 . Museumfü r Nordiska Antiqviteter 9 5 — 3 0 . Privat-Samlingar a f Antiqviteter 1 1 0 3 1 . M ä le ri-Sam linga r ............................ 1 1 1 — 3 2 . Hans Kongl. Höghet Prins Christian Fridriks Mdleri-Samlingar . . 1 2 2 — 3 3 . Moltkeska Mäleri-Samlingen . . 1 2 6 •— 3 4 . Herr Stats-Rddet Bugges Mdleri- Samling . . . . . . . . . 1 2 9 — 3 5 . Mindre Mdleri-Samlingar . . . 1 3 2 — 3 6 . Samlingar a fKopparstick ochliand- teckningar . . . . . . . . 1 3 3 3 7 . Medalj- och Mynt-Samlingar . . 1 3 7 1— 3 8 . Statyer och andra Bildhuggeri- och Sculptur-Arheten ........................... 1 3 9 — 3 9 . Naturhistoriska Samlingar . . . 144 ir— 4 0 . De Anatomiskt-Pathologiska Sam­ lingarne . ................................ 1 5 4 — 4 1 . Instrument- och Modell-Sämlingen 1 5 4 — 42« Botaniska T rädgdrden . . . . 1 5 5 — 43. Det Astronomiska Observatorium 1 5 6 -— 4 4 . Bibliotheke r n a ............................ 1 5 7 — 45. Bokhandel , samt handel med Musi­ kalier , Kantor och Kopparstick . 161 andra stenarter , samt a f guld , silfver och andra Metaller . . .

Innehåli til §. 46 . Sällskaper , som hafva dels veten- skapliga, dels andra nyttiga än- d am å l ....................................... . . 162 — 47 . Den Kongl. Konst-Akademien . . 165 — 48 . Un iversitetet ................................... 166 — 49 . Den Kongl. Chirurgiska Akademien 160 — 50 . Den Kongl. Veterinär-Skolan . . 170 — 51 . Inrättning f ö r Militärens under­ visning . . . ......................... 171 — 62 . Skol- Vcisetidet ................................... 172 — 53 . Kyrkoforfattningen . . . . . . 175 — 54 . Fattig inrättninga r , Försörjnings - anstalter , Välgörenhetsstifteiser fo r alla s t a n d .............................. 176 — 55 . Medicinal-Väsendet ......................... 184 — 56 . Atskilliga Säkerhets- och Beqväm- lighets-inrättningar ...................... 189 — 57 . Stadens proviantering . . . . . 192 — 58 . Stadens Kommunal-inkomster och utg ift e r ............................................. 193 — 59 . Atskilliga Skatter och Utgifter . 195 — 60 . Stadsmagistraten och atskilliga Mu- nicipal-inrättningar ....................... 196 — 61 . Polisväsendet ..................................... 197 — 62 . Justitievä s e n d e t ................................ 198 — 63 . Manufakturer , Fabriker , Handtverk 201 — 64 . H a n d e l .............................................. 203 — 65 . Sjö - Assecürance. Sjökort . . . 205 — 66. Mrntet3Bank- och Penningeväsendet 206 *— 67 . Ndgra ord om Köpenhamn såsom Residens och Hufvudstad . . . 208 •— 68. Skddespel , Koncerter , Lustbarheter 209 ■— 69 . Köpenhamn, betraktadt såsom Ri- kets Hufvudfästning . . . . . 211 *— 70 . Köpenhamn, såsom Hamnfö r Dan­ ska Krigsflottan . . . . , . 213 — 71 . Atskilliga Notiser , . . . . . 214 — 72 . Transportväsendet , Packetbätar , Angfartyg . . . . . . . . 216

§. 73 . Postväsendet . . . . . . . — 74 . Mavchmtor . . . . . . . . . — 75 . Värdshus * .................................. — 76 . De vigtigaste Momenter i Stadens H is to ria ........................................ Kupcnhamns Nejd e r . . . , .................... IV I nnohdll,

217 217 217 21 S 221

§. lo Skrifter, Kar tor ock Kopparstick öfver Köpenhamn . H •«-»land aldre arbeten ofrer Köpenhamn äga några ett blifvande varde, såval genom kop- parstick, utdrag ur publika handlingar m. m., som genora en utförligare bearbetning af vis- sa änmen. Utrymmet i denna lilla handbok nekar oss att lemna de mera fullständiga un- derrättelser, hvilka nr dessa arbeten kunna hämtas; hvarföre vi ock till dem få hanvisa den vettgirige läsaren. L. de Thurah’s Danske Vitruvius ,2 delar i stor folio, med Tysk, Dansk och Fransysk text i bredd; l:sta delen handlar om Köpenhamn, 2:dra om byggnader utom hufvudstaden. Densammes Havnia hodierna , 1748 , i stor 4 . med 110 kopparstick, med Dansk, Tysk och Fransysk text i bredd. Er. Ponto.ppidans Origines Havniensis , på Danska, Kbhvn 1760 , 4 . med kopparstick, fore- etällande de åtskilliga förändringar, som Kö­ penhamn undergått från de åldsta tider till början af det 18 :de århundradet. Det danske Atlas, 2:dra del. 1764 , sid. 67 — 213 , med kopparstick. R. Nyetup’s Kjöbenhavns Beskrivelse, 1800 . 682 sid. 8. (Göfct. Anzeig. 1801 , N:o 90 , Gaspa- ri’s Ephemeriden 1800 . Aug. S. 145 —* 156 , Hall. Ergänz. Bl. 1809 , N:o 44 ). — Beschreib, der Stadt Kopenhagen vom Prof. Nyerup, aus dem

2

Skrifter, Kartor och Dänischen übersetz, Kphagen 1807 , 302 S. 8; Neue, bis auf jetzige Zeit fortgeführte Aus­ gabe, Kph. 1815 , 312 S. 8. (Hali. Ergänz. Bi. 1817 , N:o 136 .) Sraärre skrifter på Danska öfver Köpen- hamn af Fr. Thaarup i 1. Journal, 1 —4 Heft. 1 7 9 6 1 8 1 2 , 8. — 2. Handbok, med tillägg 1819 — 1820 . — 3 . Märkvärdigheter 1821 , 12. Den sista, ur hvilken jag här upptagit det hufvudsakligaste, recenserades i Lit. Tidn. 1821 , N:o 17 , och i Jen. Lit. Zeit* Ergänz. Bl. 1823 , N :o 82 . — Manuel des beaux arts et des curio- site's a Copenhague, par F r. Thaarup , traduit du Danois avec addition de certains objets des Sciences, 1823 , 8; fuil af fel, som vanställa det Danska originalet. Physisk- Medicinske Betragtninger over KjÖbenhavn af H. Callisen, 1 —2 Del. 1807 — 9 ; recens. i lærde Efterr. 1808 , sid. 545 o. följ. Kjöbenkavns Veiviser , som årligen utkom­ mer innehåller en temligen fullständig för- teckning på Stadens invånare, deras karakter och hemvist; på allmänna verk och inrättnin- gar m. m. Nyaste planritningen af Köpenhamn, med dess torg och allmänna platser, gator och gran­ der, offentliga byggnader m. m., utkom 1828 ; en annan i mindre scala utgafs 1817 af Kongl. Danska Sjökarte-Arkivet; den innehåller, utom sjelfva staden, äfven dess närmaste omgifnin- gar tili och med Fredriksbergs slott. Köpenhamns Prospekter, 12 kopparstick, i quer-fol. af J . J . Brun, med historisk-topogra- fiska beskrifnin^ar. Kopparsticken äro från år 1761 ; texten (på Danska och Tyska) är redigerad 1806 af Herrar R. Nyerup , C. L. Sander och Steenbloch. (Se lærde Efterr. 1806 , N;o 27 , och Badens hist. Bibi. s. 170 .) Målaren och gravören / . Holm har utgi£

Kopparstick öfver Köpenhamn. 3 vit 16 kopparstick utaf en samling af de for- nämsta platser och byggnader i Köpenhamn. En samling af sköna Sjelländska Utsigter, tecknade efter naturen och graverade af /. Holm och H. G. F. Holm , 16 st. i 4 haften, är försedd med Tysk och Dansk text. §. 2 . L ä g e , s to r le k , m. m. Köpenhamn ligger vid det östligaste af de tre sund, som förena Kattegat med Oster- sjön, tili större delen vid östra kusten afSjel- land, och till en del vid nordvestre kusten af den lilla ön Amager. Utom det stora sundet mellan Sjelland och Skåne, som kalias Öresxind och hår år 4 mil bredt, flyter åfven ett litet, smalt och djupt sund, mellan Amager och Sjelland, genom sta­ den. Detta bildar den förträfflige hamn, hvil­ ken Staden har att tacka för sin tillvarelse, sitt namn, sin sjöfart och sin handel. Staden ligger lågt, likväl icke så, att stör­ re öfversvämningar kunna åga rum. Vatten- höjden undersökes dagligen fyra ganger. Den 3 Jan. 1825 stod vattnet 46 tum öfver sin van­ liga höjd; en annan gång var vattenhöjden 48 tum. (Dagen 1825 , N:o 7 , 8, 25 .) Flod och ebb har ICopenhamn icke, såle­ des ej heller de dermed förenade formåner, olågenheter och faror. Då man från det inre af Sjelland, eller från de vestra orterna reser till Köpen­ hamn, synes staden med sina torn icke förr, å.n man hunnit höjderna vid Valdbye, ungefår en fjerdedels mil från staden. Eljest synea den på 6 å 7 mils afstand. Afståndet från Korsöer år 14 mil, — från Kiel öfver Odeasee och Schlesvig 53 och $ : A 2

4 L äg e f storlek, m . mQ mil — efter en annan marschruta kortare — från Hamburg öfver Odense och Sehlesvig 65 och 3-4:dels mil — efter en annan marsch- ruta 62 , 57 mil — öfver Lolland 47 och 3 - 4 : dels mil — öfver Kiel och Lübeck med ång- fartyg betydligt kortare, neml.: Emellan Köpenhamn och Kiel med ång- fartyg blott 31 mil, och mellan Köpenhamn och Lübeck 36 mil. Köpenhamn ligger ungefär 40 mil mera i norr än Hamburg, och 60 mil mera i söder an Stockholm och Petersburg. Stadens polhöjd är 55 grader, 40 min., 53 sek. ( De latitudine speculæ Havniensis brevis disquisitio, autore H. C. Schumacher . Altorice 1827 , 20 pag. 4 .) ; längden är 30 grad., 14 min., 51 sek. Stadens längd, räknad från Vester-Port tili Citadellets yttersta port, är 4140 ainar, och bredden, från Nörre-Port tili Amager- Port, 3120 alnar. Dess omkrets är 12600 alnar. Klimatets karakter är här, liksom öfver- allt i Danmark, ombytlighet och fuktighet. De allramest herrskande Vindar äro de vest- liga och sydvestliga; dernäst de östliga och nordvestliga; sydostvinden är minst vanlig. Vintern är ytterst sällan så sträng, att man kan färdas på isen från Sjelland tili Skåne. I det hela anses klimatet för sundt. Meteoro­ logiska observationer och beräkningar hafva i många år blifvit gjorda å Köpenhamns obser­ vatorium äfvensom i Botaniska trådgården, och resultaterna allmänheten meddelade. Ett ut- förligt verk, som upptager allt hvad som ro­ rer det meteorologiska i Danmark, ä r: Skil­ dring af Veirligets Tilstand af Prof. J . F . Schouw,

6

§. 3. Indelning . Af Topograferne indelas Kopenhamn tan- ligen i tre hufvuddelar: Gamla gtailen, Nya staden och Christianshamn. l ) Gammelstad, den vestra delen, har mestadels krokiga och smala gator. Dit råknas ock Slottholmen, den genom strommen och kanalerna afsondrade de­ len, der Slottet, Borsen och flere offentliga byggnader ligga. 2) Nyestad , med hreda- re och langre gator, ar anlagd efter en mera regelbunden plan. Dess sydostliga del ar of- verhufvud den skonaste i Kopenliamn, och ut- gores af den sedan 1749 anlagda Fredriksstad, ■vanligen kallad Amalienborg efter ett slott som legat har, men som forstiirdes genom brand år 1689 . 3 ^ Christianshavn , den syd- ligare delen af Kopenhamn, på on Amager, skiljes genom ett sund från Gamla staden. Grånsen mellan Gamla och Nya staden ntgores af Gothersgaden , ostra delen af Kon­ gens Nyetorv, och Nyhavn, i en snorrått li­ nie af 2100 alnar. Benåmningarne: Gamla sta­ den och Nya staden, åro likvål icke brukliga i dagligt tal. — Att Christianshamn vanligen nåmnes såsom en egen del af Kopenhamn, år så mycket mindre underligt, som Christians­ havn fordom iltgjorde en stad for sig sjelf, hvilken hade sin egen Magistrat, och genom hafvet skiides från den ofriga delen af Ko­ penhamn. §. 4 . Stadens Portar . Staden har 4 hufvudportar: tre på Sjel- låndska sidan, den fjerde i Christianshavn på Amager. Fester-Port byggdes under Fredrik III:s regering, och år prydd med denne Konnngs namnchiffer jemte årtalet 1668 . Hufvudfasa-

6 Stadens den pâ inkSrssidan har en bredd af alnar, och ar utsirad med krigiska attributer, arbe- tade i sten. Sjelfva porten ar 6 alnar bred, 7 j alnar hog. Hela portalen 13 alnar hog. Norre-Port nppbyggdes 1671 . Genom den- na fardas alla, som komma från norra och nordostra delen af Sjelland. Porthvalfvet ar det hogsta, och portalen den ansenligaste hiand Kopenhamns portar. Yttre facaden ar 2 1 alnar bred. Portens bredd invåndigt år 7 alnar, hojden 10| alnar. Tvenne stenbilder i nischer å portens sider forestålla, den ena Gudsfruktan, den andra Råttvisan, med afse­ ende på Konung Christian V:s valspråk: P ie- tate et justitia . Ôster-Port ligger, oaktadt sitt namn, me- ra i norr an i bster. Namnet har den bibe- hållit efter den forrå, som stod vid ostra ån- dan af (istergaden. Den nuvarande, uppbyggd år 1708 under Fredrik IV, utmårkes blott af denne Konungs namnchiifei jemte nåmde årtal. Amager-Port uppbyggdes allrafftrst 1618 under Konung Christian IV, grundlåggare af staden Christianshavn, och foråndrades sedan ofta. Den nuvarande år 1724 uppfôrd, helt enkel och låg, med årtai och F. IV. Bland nåmnde hufvudportar år Norre-Port (enl. Kongl. Resol. 25 Juli 1821 ) hela natten oppen for åkande, ridande och gående ; likvål icke for lastade fralct- och bondvagnar. Ve­ ster- och Oster-Port stå båda oppna natten fore Midsommarsdagen och under 5 andra sommarnåtter (den såkaHade ” Ki!de - Tid” )- Forofrigt ôppnas portarna kl. half fyra, då dagarne åro långst, och half åtta, då de åro kortast; kl. 12 om natten stångas portarne. Hvarje månad utfårdas kun^orelse hårom af Stadens Kommendant. Någon tid fore por­ tarnes stångande betalas passage-afgift af ri-

Portar. 7 dande ocfi åkande (forr, men nu icke mera, afven af fotgångare)., Vid Norre-Port erlåg- ges dubbel passage-afgift for den delen af natten, då de andra portarne aro stångda. På sådana timmar betalar oekså hvarje fotgånga- re 2 skil!, i passage-afgift; barn åro dock fria. Vid båda åndarne af Timmer-platsen fin­ nas portar; åfven vid Tullen; Citadellet har en port mot stads- och en mot lands-sidan; en port for till den såkallade långa linien langs efter kusten. Citadellets portar oppnas och stångas på olika tid hvarje månad; un- derråttelse hårom lemnas af Kommendants- embetet. §. 5. Kanaler, Broar. Strommen ledes i Staden genom kanaler, vid hvilkas kajer kbpmansfartyg kunna lossa och lasta sina varor. Bland dcssa kanaler åro några tillråckligt djupa for fartyg af temlig storlek; andra mindre djupa kunna begagnas endast af båtar och pråmar, till en del for bristande muddring. Éopenhamns kanaler haf- va trå-kajer, undantagande en liten stråcka vid sydvestra sidan a f Christiansborgs slott, der en kaj af marmor år uppford, och några andra små strackor, som åro infatt&de med en sten-kaj. Staden har inom vallarne tio broar, af hvilka fem åro vindbryggor. Sju broar for- binda Slottsliolmen med de ofriga delarne af Kbpénhamn och med Christianshamn ; tre broar forbinda de sårskilia delarne af Christians­ havn. Broarne åro fdljande: a ) ofver kanalen, som omgifver platsen, på hvilken Christiansborgs slott år belåget: 1. Prinds-bron. 2 . Slotts- eller Mavmor-bron.

8

Kanaleri Broar .

3 . Storm-bron. 4. Hoi-bron, en vind-brygga. 5. Holm-bron, likaledes. b') Två broar forbinda det egentliga Kepcn- hamn med Christlanshamn; nemligen; 6. Knippels-bron, ungefår 150 alnar lang; hviiar på pålar, år stenlagd, och bar i midten en vindbrygga for fartyg. 7 . Lange-bron, afven bygd på pålar, har en långd af 220 alnar. Vid denna bro år en bom, der åkande och ridande erlågga pas sage-afgift. Åfvenledes forsedd med en vindbrygga. c) I Christianshamn: 8. Bbrnehuus-bron. 9 . Snorre-bron. 10 . Wilders-bron vid slutet af Strand-gaden; med en vind-brygga. Vidare finnes en bro, hel och hallen af trå , vid inloppet af hanmen, men endast foT fotgångare; år omkring 600 alnar lång, och egentligen endast for dem, som hafva något att bestålla på Nye-Holm. Ben stånger ham- nen; den såkallade Tullbod-bommen, genom hvilken farty gen inslåppas i hamnen, ntgor en del af gamma. §. 6. Gator3 (¿varier* Gatornas antal uppgår till 198 ; derjemfe båra sårskilta stråckor af storre, i en linie fortlopande, gator sina sarskilta namn. Staden år i afseende på det egentliga municipalvåsendet, uppborden af utlagorne o. s. v. jndelad i 12 Qvarter, utom forstådernas. Till folje af ett Plakat af d. 3 Juni 1771 anordnades en forandring i qvårterens indel-

Gator 3 Qvarter .

9

ning, och det beståmdcs, hvilka gator och grander skulle liöra till hvarje qvarter. Qvar- teren äro i afseende på antalet af husen , in- vånarné o. s. v. ganska olika indelade. Då in- delningen år gjord efter vissa, på kartan drag- na, linier, så att de inom dem liggande gator, fastigheter och byggnader skola höra till ett qvarter, så råknas de gator, som utgöra ora- gifningslinien, till flere qvarter, och husnum- rorna följa således icke i oafbruten följd. Den långa Gothersgaden hör, delvis till 3 qvarter; stora Kiöbmagergaden till 4 . Att alla byggna­ der och hus betecknas med sina matrikelnum- ror och alla hörnhus med gatomas namn, an- ordnades 1771 . Efter den stora eldsvådan 1795 uppråttades nya matrikelregister; och då des- 8a voro färdiga, föranstaltades enligt Plakatet af d. 25 Mars 1807 en ny numerering af husen. Då vi uppråkne antalet af husnumrorna i hvarje qvarter, meddelas dervid också benåm- ningen å qvarteren och deras olika storlek, äfvensom deras summa. Dervid hafva vi följt 1822 års Grundtaxe-matrikel. 1. Vestra qvarteret innehåller vestra ^ um% delen af staden, från Blaa-torn längs ef­ ter vallen till Vestergaden, hvars södra linie hör dit, vestra delarne af Gammel- och Nyetorv, Raadhuusgaden och Kalle- b o e r n e .......................................................... 264 . 2 . Norra qvarteret innehåller norra sidan af Vestergaden och Gammeltorv, vestra sidan af Norregaden ånda till val­ len, och allt sominneslutes af dessa linier 236 . 3 . Klädeboe-qvarteret begrånsas af östra sidan af Norregaden, vallen åndatill Norreport, Kiöbmagergaden till Skinder- gaden, norra sidan af denua gatan, och gamma sida af Klädeboederne . . 253 .

10

Gatort 4 . Snarens~qvarteret, soder om det sistnåmnda, begransas af sodra gidan af Tiladeboderne, af Skoubofraden, af sodra sidan af Wlmrnelskaft till Hyskenstrædet, vestra sidan af sistnåmnde grand till ka­ nalen, hvilken den foljer till Raadhus- gaden, dess dstra sida; afven dstra si­ dan af Gammel- och Nyetorv till Klade- boderne ....................................... , 5. Strand-qvarteret, soder om det sistnåmnda, innehåller sodra sidan af Amagertorv till Hoibroplats, dess ve­ stra sida, Gammelstrand till Nyebro- gaden, Fredriksholmskanalen och hela Slottsholmen till Knippelsbro * . 6. Ostra (¡varieret innehålier det di­ strikt, som begransas af sodra sidan af Osiergaden till Hoibroplats, Gammel­ strand till Holmbroe, Kanalen och Stdr- regaden, sydvestra sidan af Kongens Nye­ torv till Ostergaden, sodra sidan af Nye- h a v n ..................................................... 7 . Kjobmager-qvarteret omfattar allt, som från Klareboderne och Miinterga- den omgifves i soder af Ostergaden, i oster af Gothersgaden . 8. Friemands-qvarteret innehåller de gator, som från hornet af Skindcrgaden begransas af vestra sidan af Kjdbmager- gaden till Amagertorv, norra sidan af delta torg och Wimmelskaft, ostra si­ dan af Skoubogaden, sodra sidan af Skin- dergaden. . . . . . . 9 . Roscnborg-qvarteret omfattar allt, som från Klareboderne och Munterga­ den ligger i norr ånda till norra vallen. 10 . S'.t Annæ vestra qvarter omfat­ tar allt, som begransas af dstra sidan

Num.

147 .

89 .

185 .

357 .

166 .

260.

11

Qvarter.

till hornet af store Kbngensgade, dess norra sida, Citadellet, vallen från Øster­ port till Solvgade.n, denna gata och Kron­ prinsessegaden . . . . . 1 1 . S:t Annæ ostra qvarter omfattar allt, som ligger i oster från store Kon­ gensgade till Nyhavn . . . . 12 . Christianshavn med sina gator utgor tolfte qvarteret af Staden .

501 .

312 .

. 402 .

Inom Staden 3271 . 94 . 171 . 19. Tillsammans 3555 .

Vestra qvarteret utom Staden Khidehoe-qvarteret utom Staden Amager-forstad

Nar man hårtill lågger husen i Nyeboderne och i Citadellet, kan man antaga, att antalet af alla hus, stdrre och mindre, stiger till om­ kring 5000 . På den långa Gothersgaden år antalet af busens matrikel-nummer 84 , på Borgergaden 113 ; på den korta Åkademiegaden blott 3 . Bland Europas gamla stora stader utmår- ker sig Kdpenhamn genom breda och snorråta gator, som man, undantagande Gammel-stad, i allmånhet hår finner ofverallt. I Fredriks- stad eller såkallade Amalienborg, i Citadellet, hela Christianshavn, Nyeboderne, och en stor del af sydvestra distriktet, åfvensom i norra delen af Staden åro gatorna alldeles raka och så breda, att tre, på några gator till och med fyra vagnar kunna fara i bredd, utan olågen- het eller fara, for fotgångare. Några gator hafva en betydande långd, såsom Gothers­ gaden, hvilken år 2100 alnar lång. Efter de två stora eldsvådorna 1728 och 1795 hafva många gator blifvit betydligt ut- vidgade.

12 §. 7. Torg och Ållmånna Piaiser. Iidlmtorv , nara vid Vesterport. Har sal­ ges ho och iialm. Gammaltorv och Nye torv äro förenade med hvarandra och formera en skön plats, nåst Kongens Nyetovv det största. På norra si­ dan af Gammaltorv år en springbrunn, om- gifven af ett jerngaller. Ur Amors bild af forgyld bronz, med ett barn vid Kanden, framstörta vattenstrålarne i ett stort koppar- båcken, och nr detta i ett annat af sten. Höibroplats anlades efter eldsvådan 1795 . Hår drifves liandel isynnerhet med trådgårds- saker. Amagertorv t som egentligen år en gata, stoter med sin östra bredare ånda tilt Höibroplats. Fisktorvy vester om Höibron. Kongens Nyctorvy forut kallat Hallensaas, en af de största och skönaste platser i någon Euro- peisk stad, ungefår midt i Staden, och omgifven med många skdna såval offentliga som privata byggnader. Tretton gator stöta hår tillsamman. Torget prydes af Christian V:s staty till håst. Under denne Konungs regering anlades plat- sen; åfvenså Högvakten; slottet Charlotten- borg, der Kunstakademien har sitt såte; det såkallade Giethuus (Gjuteriet), der Artilleri- kadett-akademien nu år; Theatern; Thottiska Palatset; två af stadens största vårdshus^ Hotel du Nord och Hotel cl’Angleterre. I al­ dre tider, för omkring 70 år sedan, var en tråd gård midt på platsen. Slottsplatsen. Kongl. Residensslottet Chri­ stiansborg, med dess kyrka; Kanslihuset; Bör­ sen. Platsen begransas på östra sidan af en kanal, med tvenne broar, Holmens- och Höi­ bron.

Torg och Allmänna Platser.

1 3

Vandkunsten. 5 åldre tider var hår en. stor Cistern, i hvilken man ledde friskt vat­ ten; vid Stadens utvidgning i denna trakt bortröjdes denna cistera, och endast namnet blef bibehållit. Skidentorvet , en liten torgplats; nåra vid Norreport. Kultorvet, i grannskapet af Norreporfc. Hår såljes kol, torf, c. s. v. Graaebrödretorvet (vaniigen kalladt Ulfelds- jdats ) , benåmnes så efter Gråbrodra- eller Franciscanerklostret, som stod hår ånda till kyrkoreformationens införande. Sedan ned- refs klostret, och i stållet uppfordes bygg- liader i en nyare stil. Den bekante Corfitz Ulfeld ågde hår ett stort hus. Efter upp- tåckten af hans landsförräderi, förstördes huset; hustomten forvandlades till ett torg, och i midten derå restes en låg pyramid af gråsten med denna inristning: " Corfits U. F. til evig spott , skam och skj¿inse l På torget ser man nu dels några kottmånglare, dels klådmåklare, som hålla till salu gamla klå- der o. s. v. Sit Annæ Plats, oster om Garnieonskyr- kan. Under katolska tiden var hår ett kapeil, till den heliga Annas åra. Fredriksplats , den delen af Staden, som kallas Amalienborg. En åttkantig plats, ora- gifven af fyra sköna palatser, utvåndigt hvarandra alldeles lika. Midten prydes af Fredrik V:s staty till håst. Christianshavnstorvet , vanligen kalladt Tuktiiuustorvet (Börnehuustorvet). §. 8 . F ö rstäd erna . Dessa taga sin början der fästningsverken sluta. Vestra forstaden ( iVesterbroe ) är den största, och stracker sig ungefår | mil iu-

14 Förstäderna. emot Kongl. Sommar-ltesidensslottet Fredriks- berg. Norrebroe, norra forstaden, och Oster- hroe y östra forstaden, äfvensoin Amagerbroe , den liiia forstaden utom Amagerporten, är mindre betydande. Hvarje forstad har egentligen hlott eil bred gata, genom hvilken strakvägen går, och några smala tvärgator. Husen i förstäderna hal'va vanligen blott en, högst två våningar utom källare; de i afseende på Stadens for­ svar gjorda militäriska anordningar lemna ut- trycklig föreskrift derom. Husen ligga icke tätt bredvid hvarandra; nästan vid hvarje hus finner man en ryinlig gård och trädgard; nå­ gra äro uppförda i en god stil och med arki- tektorisk smak. Sträckan mellan förstäderna, åt Sjelländska sidan, upptages af stora oupp- odlade fä lt, hvilka begagnas dels tili militäri­ ska öfningar, dels lemna ett sparsamt bete för boskapen. Till förstäderna hör heia omkret- sen af de utom Staden belägna små insjöar, omgifna med tradgårdar, boningshus, lust- och fabriksstäilen. En sträcka af hus mellan Norr- och Österport kailas ’’Blegdamsveien.’* §. 9. Vandring genom Staden. Knappt lär man kunna framvisa någon stor stad, der man har lättare för att orientgra sig än i Köpenhamn. Kastar man en blick på plan- kartan öfver Staden och dess särskilta liuf- vuddelar, och fästcr sin uppmärksamhet först vid Gammelstad med dess kortare, smala, tili en del krokiga gator, så leder en temli- gen rak linie från Vesterport genom Fredriks- bergsgaden öfver gränsen mellan Gammel- och Nyetorvet, genom Wimmelskaftet förbi Helig- Geist-Kirken, öfver Amagertorvet, öfver nor-

Vandring genom Staden. 15 ra ändan af Höibroplatsen, genom Östergaden (en gata, vid hvilken finnas omkring 150 Bou- tiker) till Kongens Njctorv . En annan linie från Norr till Söder går från Norreport genom Fredriksborgsgåden öf- ver Kultorvet, genom lilla och stora Kjöbma- gergaden till Höibroplatsen och Gammelstrand. Christiansborgsslofct och andra Kongl. bygg- nader, Börsen och Banken, samt de vester om Slottet foelägna gator bilda en annan afdel- ning. Genom den långa Gothersgaden från Norra vallen längs efter Rosenborgs-tradgår- den, Exercishuset, Brandredskapshuset, Kron­ prinsessegaden, Adels-, Borger- och store Kongensgade till ändan af Nyehavn, i söder, har man en god vägvisar-linie för Stadens östra del och för dess sydöstra, Amalienborg. Slutligen har man söderut, på andra sidan om strömmen, Christianshavn, hvars kanaler och broar utgöra tjenliga afdelningar. De båda broarne: Knippels- och Langebro äro ock för- träffliga orienterings-punkter. §. 10. Folkmangden . Vid 1801 års skattskrifning uppgick folk- immmern i Köpenhamn till 51642 mankön. 49333 qvinkön. Summa 100975 invånare. Tabeller öfver Stadens folknummer upp- rättas årligen sedan 1784 , till föije af ett d. 17 Mars sarama år utkommet Kongl. Rescript. Åren 1824 , 1825 , 1826 var folknuramern föliande: 1824 . 1825 . 1826 . Mankön 52219 . 53348 . 54057 . Qvinkön 54587 . 55279 . 55997 . Summa 106806 . 108627 . 110054 .

Folkmangdén.

16

Under 15 år

30198 .

31631 . 76996 .

31101 . 78953 .

15 år och deröfver 76608 .

Summa 106806 . 108627 . 110054 . Befolkningen i Stadens sårskilda qvarter ar betydligt olika. Strandqvarteret t. ex. in- nehåller omkring 18 å 1900 personer, och S:t Annæ Vestra qvarter 16 å 18000 . Antalet af vigda, födda och ddda åren 1824 , 1825 , 1826 var: Är. Vigda Födda. Deribl, Döda. Öfverskott Död- par. oäkta. afFödda. födda. 1824 . 790 . 3095 . 896 . 2580 . 615 ! 107 . 1825 . 843 . 2975 . 732 . 2657 . 318 . 175 . 1826. 854. 2810. 697. 3233. Öfverskott 201. af Döda. 423 . §. 11. Om H u sen s b y g g n a d s sä tt i a llm änhe t. Äldre byggnader an från borjan af 17 :de århundradet har Köpenhamn icke att uppvisa. Då herrskade ännn det Götiska byggnadssåttet incd spetsiga vinklar, pyramidformiga galiar , öfverflödiga prydnader af biidsnideriarbete och dylikt, sådant man ännn ser det på några af de äldsta offentliga byggnader från denna tid. Några privata hns i gamla smaken finnas knappt öfriga. Mot slutet af 17 :de århundradet upp- kom en ådiare och renare smak än den Goti­ sk», hvilken slutligen alldeles kom ur modet, sedan 1728 och 1795 års eldsvådor lagt de al­ dre husen i aska. Såsom utmärkte Arkitekter anföras i Kö- penhamns historia: Johannes de Embda Steen - winkelt Lambert von Haven, Hans Wiedewclt , m ih .

Om Byggnadssättet i allmänhet. 17 ff'ilh . Fr. y. Pleiten , El. Day. Hausser, Lau­ ritz de Thura, Nicol. Eigtwed, Nik. Henrik Jardin, Casp. Fr. Harsdorf ( f l7 9 9 ) , Peter Meyn ( f 1808) o. fl. Deras verk skola län- gre frara uppräknas. Grundritningar, profiler, perspectiver af de förnämsta byggnader i Köpenhamn finnas aftecknade i följande tvänne verk: l ) Thurahs V itruvius, första delen; 2 ) Samling af åtskilliga offentliga och privata byggnader , tecknade och under specielt ofverinseende utförda af Christ. Fr. Hansen, General-Arki- tek t, Konferens - Råd , Dannebrogs - Riddare och Dannebrogs-Man, Fyra haften, hvardera med 6 plancher i stor folio hafva utkommit sedan 1825. Hela verket är beräknadt till 16 haften med 96 plancher. Husen i Köpenhamn äro massiva, och b lott ganska få gamla byggnader uppförda af korsvirke. Sådana äro också nu iorbudna i sjelfva staden ; deremot i förstäderna äro de påbudna. Genom plakaterna af d. 4 Juli 1794, d. 9. och 23 Sept. 1795 och åtskillige andre, äro vissa reglor föreskrifna, som skola följast vid nppbyggandet af nya hus. På gator af 18 alnars bredd få husen icke vara högre an 18 e lle r , i vissa af lagen bestämda fa ll, 21 alnar, utom t a k e t ; på bredare gator största höjden till taklisten 24 alnar ; afståndet mel- lan fensterna minst en aln. Ingen slags ut- byggnad eller ’’Karnappe” får anbringas, un- dantagande balkonger af sten och jern , lik­ val icke så lågt n e r , att de hindra passageil å. gatan. Grundritningen till hvarje byggriad bör genomses af Stadsarkitekten , och sedan approberas af Byggnadsdirektorn, innan ar- betet kau påborjaa. Ingen fasad åt gatan får B

Om Byggnadssättet i allmänhet .

1 8

Uppföras, utan att förut vara approberad af Stadsarkitekten. De fiesta hus bestå af tre våningar utom kallarvåningen. På några gator finnas hus uf 5 våningar. Bland privata hus äro i synnerhet an- märkningsvärda: Thottska palatset vid Kon­ gens Nytorv; Etats-Rådet Erichsens vid sam- ma to r g ; Schimmelmannska på Bredgaden ; f. d. Danneskjöld-Laurvigska på samma gata och hörnet af Dronningens Tvergade. Detta pa- iats beboddes i sednare tider af Drottning Ju- liana Maria, och tillhör nu Konferensrådet och Kommend, af Dannebr. Konstantin Brun. Föröfrigt ar det i synnerhet på Amalienborg, på Kronprinsessegaden, och på Gammel- och Nytorv, som man finner de fiesta sköna hus. Bland Stadens offentliga byggnader vilje vi i korthet beskrifva några af de förnämsta, Itemligen: Rådhuset, Börsen, Vakttornet, S lo tten , och sedan Kyrkorna; beskrifningen om alla öfriga, t. ex. de till Universitetet hö- rande, Kirurgiska Akademiehuset ra. fl. med- delas först då, när de Inrättningar forekom- ma, hvarunder de lyda, §. 22. R ådhu se t (Raad og Domhuus). Det äldsta Rådhus i Köpenham, som hi­ storien omtalar, låg i ohörnet af Norregaden och Klædeboderne. Ar 1492 kom detsam- ma, som var litet och icke nog rymligt, ge­ nom byte till Kanikerne vid Vårfrnkyrkan, och ett annat uppbyggdes i hornet af Norre­ gaden och Studiestrædet på samma plats der nu Seländske Biskopen har sitt boställe. På stadens bekostnad uppfördes sedermera ett nytt Rådhus 1605 under Christian IV ; detta var en massiv byggnad af marmor med ett

Hudhuset k torn , och låg vid sodra sidan af gammel-torf. Öfver hufvudlngången stod på en svart mar- mortada raed gyldene bokstäfver följande in* skrift* Hæc dotnus odit necjuitinm , amat pa- cem„ punit scelera , conseroat ju ra , honorat probos. Nyetorvet fanns då ick e ; på den plats, der detta sedermera anlades, stodo åtskiiliga smarre hus, som beboddes af stadstjenare ocb annun politi-betjening. Då dessa hus vid en eld svåda i mediet af sjuttonde århnndradet nedbrunno, röjdes platsen ren , och pianera- des till ett to r g : Nyetorw Oaktadt detta fprV sigtighetsmått blef Rådhuset likväl vid 172$ års brand ett rof för lågorna. På samma grundval uppfördes nu åter e ti nytt Rådhus , men äfven detta stod icke län­ ge, Det förstördes helt och haltet vid den stora branden år 1795. Man var betankt på att uppbygga ett stör­ te Rådhus; och ati for detta vålja en annau och större byggnadstoint. På vestra sidan af Nyetorv befanns ett Barnhus, som också ned- hrunnit, tjen ligt härtilL Genom en Kongl. resolution af den 17 October 1800 faststail- d e s , att hela platsen , på hvilken Barnhuset fore 1795 års brand hade stått, och de bred­ vid liggande inköpta tomterna, tillsammans en sträcka af 10,1121 quadratalnar, Kfvensom en på Barnhusinrättningens bekostnad upp- iord Boktryckeribyggnad , borde försäljas för att derå bygga det nya Rådhuset. Barnhu­ set fick i ersättning 1 tt:dr för hvarje quadrat- aln af tomten; och 5000 R:dr för Boktrycke- ribyggnåden. Några små närbelägna privata hustomter blefvo äfven inköpta. Generalarki­ tekten , Konferensrådet och Ridd. Hansen fick sig uppdraget att författa en planritning till den blifvaude byggnaden; i haris (ofvanfore

20 ftadhuset. iid. 17 anffirde) arkitektoniska verk finner man denna af Konungen gillade grundtcckning. Den 28 Sept. 1805 lades grundstenen, hvari nedmurades en guldplåt med inskri­ ptioner, en guldmedalj och tvanne guldmynt. (Om denna hogtidlighet står att lasa i Col- legial. Tidn. 1805, N;o 40 sid. 625—628.) Å guldplåten finnas tvanne inskriptioner, Jivaraf den ena på Latin: QUOD. REGI. RE- GIÆ. QUE. STIRPI. RENE. IJERTAT. CU- RIAM. CUM. PRÆTORIO. INCENDIO. UR­ BIS. CKMOCCXCV. DELETAM. CHRISTIA- NUS. VII. REX. COMMODIS. CIVIUM, OR­ NAMENTO. CIVITATIS. EX. ÆQUO. CON- SULENS. DENUO. ÆDIFICARI. IUSSIT. IA- CTA. FUNDAMENTA. FELICITEll. A. FRI- DERICO. FILIO. REGIS. UNICO. HAFNIÆ. ClQlOCCCV. I1II. KAL. OCTOB. - Den an- dra På Danska lyder i Svensk ofversåttning: ’’Branden, som år 1795 hemsoktc Kopenhamn, lade Rådhuset i aska. Konung Christian VII. bcfallde upphyggandet af ett nytt Råd- och Råttegångs-hus till Stadens nytta och prydnad. Kronprinsen Fredrik lade grund­ stenen den 28 Sept. 1805. Gud vålsigne Ko- jiungen och Konungahuset”. År 1815 var byggnaden fårdig, och blef Sondagen den 2 Juli 1815, efter en hogtidlig invigning, ofverlemnad till de behoriga Auk- toriteter, for hvilka den var beståmd. Hufvudingången mot Nyetorv prydes af en skon kolonnad; å frontispicen låser man fol- jande inskription.- ”Med Lov skal man Land bygge”. Med dessa ord begynner den bekan- ta, år 1240 forfattade och for sin tid mårk- vårdiga Jutlåndska Lagboken af Waldemar II. Byggnaden innehåller nodiga localer for: 1) Magistraten och de Auktoriteter, som hafva att ekaffa med Stadens offentliga ange-

Rådhuset. lägenheter, neraligen: Sessionssalar för Ma­ gistraten , Kontoren för de tre Sekreteriater- na, Stadsrantkaminare-kontoret jemte Huf- vudkassa - kontoret och Bokhållar - kontoret, Stadskonduktörs-kontoret, Arkiven, Notarial- kontoret, Trettietvåmans-lokalen, Sessionsrum- inen och Kontoren för Köpenhamnska Brand- försäkringsverket för hus (men icke för va- ror och effecter, hvars lokal är i Börsbygg- naden), Brand-kommissionen, Vatten-kom- missionen, Ilamnadministrations-kontoret, Ju- sterkammaren. Äfven Directionen öfver all- männa Skolväsendet i Köpenhamn, Borgar-kom- missionen och Sjö-enrollerings-kommissionen hafva här sina lokaler. 2) Lokalen för Poliskammaren och des» kontor, der ankomne resande anmäla sig och uttaga sina pass. 3) Lokalen för Landt-Öfverrätten, Hof- och Stadsrätten, och de dit hörande fördel- ningar : Kriminal - kammaren , Arfskiftnings- kommissionen med tre kontor, Konungena Fogates kontor, Under-Fogatens kontor, Auk- tionsförvaltarens kontor, Arkivi-kontoret, Ju- stitie - kontoren, Inquisitions - kommissionens kontor. 4) Lokalen för Förliknings-kommissionett« §. 13. Börsen * Börsen , för handeln och sjöfarten dett. aiiBenligaste och vigtigaste byggnad i Köpen- hamn, uppfördes under Christian IV, på Slottsholmen. Der Börsen n ü s t lr , lägoförut stora skepp för ankar; genom pålningar och ditförd jord m. m. bildades med stor kostnad den grund, hvarpå denna byggnad hvilar. Den är uppförd af sandsten från Gottland och Calmar. Man berettar, att Christian IV, då

22 Börsen . han intagit Calmar, lät nedrifva dess betyd- ligaste byggnader, och öfverföra materialier- na tili Köpenhamn , der de sedermera använ- des tili Börsen. 1622 gjordes början med anläggandet af Börsen, och arbetet fortgick med inycken drift. Inom två års förlopp vor« redan de ytfre murarna färdiga. Men då Tyska kriget (1625— 1.629) utbröt, tororsakade detta nagot uppehäll med inredningen och de yttre orna- menterna; östra portalen hlef icke fulländad förrän 1642. Börsen är 203 alnar läng, 33} aluar bred och två våningar hög. 1 hörjan lag Börsen fri på alla sidor, men numera är den, formedelst en gång, förenad med den på södra sidan uppförda Banken. l)e två län- ga fasaderna å börsen äro i Gotisk' smak ut- •irade med en mangd bildthuggarearbeie i sandsten, förestäilande Thermer och mäng- faldiga audra figurer. Vid båda ändarne äro Portaler. Den vestra, åt Slottspladsen, är hufvudingången och utmärkt skön. Denna Portal prvdes af fristlende toskanska pelare af Italiensk marmor, som hvila på piedesta­ ler af samma slags marmor. Johannes de )Zmbdn Steensvinkel (som var Tycho Brahey byggmästare) har uppfört Portalen, på hvil­ ken man läser följande latinska inskription: C. 4. Quod regno , reique publicer ac populo Dano fe lim ac fortunatum oklit , qui oh j ugern fifi’ Jesu Christi intercessionem res tribuit f a ­ nstas , qnique mercinroniis, omnique bonæ rei tmgendæ præest, ter optirniis, ter maximus é Deus Pater , Filius & Spiritus Sanctus , Byrsara, qua/n vides, Dctnicam, Christianits lVitus, Da - norujn, Norigorum, Slavorurn, Cothorumque fte:c pot'entissimns, pater patrier optimus, boni pub/ici curator jchcissimus, laudahili regum ma- gnorum cæcnrplo, hi serio studio angendi tegna

Börsen.

23 gua vir is , cetisu , emporiis , non furtivis Alercu - n 7 & Lavernæ artibus, sed, quod princeps St primurn est, divinæ glorios, & proximum% emptorum , venditorumque fructnosis usibus sa - erat am., dicatamque volnit. Anno a Christo nato MDCX X IV . östra Portalen år försedd med en dylik inskription ; men har årtalet 1640. Hvad Börsen« yttre beträffar, så är ne- dersta delel af qvadersten, den öfra af tegel; öfverallt är den belastad med allahanda lister och sirater af fin gottiändsk sandsten. Tatet är af b ly ; likaså det på dess midt stående spetsiga Tornet. Det har följande inrättning: fyra drakar eller lindormar hvila på bukarne, och stråeka sina hufvuden at alla fyra väderstrecken. Stjertarne slingra sig uppåt om hvarandra, så att derigenom bildas en spets, som slutar med tre kronpr, den ena öfver den andra. Tornets höjd från ga­ tan tili öfversta spetsen är 88 alnar. Ofvanföre är redan nämndt, att Börsen har två våningar. Hela nedersta våningen består af 6 alnars höga hvalf, som äro in- redda till magasiner, i hvilka lin, hampa« je rn , tjära, tran, s ili, salt o. s. v. hållas till salu. Börsen ligger mellan tvenne kanaler, och har således den beqvämligheten , att far­ tyg och pråmar kunna på båda sidor lägga till vid magasinerna, och der lossa och lasta. s Magazinerna äro 20. De fyra sista hvalfven under Börsens östra ‘ånda äro eldfasta, och disponeras af Banken, som der förvarar de hos densamma förpanta- de kostbarheter. Börseus öfra våning har egentligen tre af- delningar. I vestra ändan , dit man kommer från Slottspladsen genom jhmfvudportalen; har .man en stor rymiig s a l, som intager Börsen*

Börsen. hela bredd, och hvari taket uppbåres af tie fristående triikolonner. Hår samias Kopmån- nen och Bankiererne middagstiden mellan kl. 12 och 2. Borsstadgan af den 22 December 1808 uppgifver de reglor, som hår bora iakt- tagas. Straxt rid ingången till Borssalen år på ena sidan Sjiiassekurans-kontoret och på den andra samlingsrumraet for Grosshandlarne. Den medlersta och storsta deleii af Bor­ sen upptages af en mångd krambodar och boklådor. Hår finner man allalianda jernar- heten , mSbler, kiaden, galanterivaror, boc- k e r , kartor m. m. Den yttersta eller tredje delen af Borsen består af några Kontor, hvaribland Brandfor- såkringsverkets m. il. Den forstå af de tre nåmnda afdelningar- n e , nemligen den vestra, år skild från den an­ dra genom tvenne konstverk, med hvilka man i vår tid har forskonat byggnaden. Det ena Sr en sal i amiiteatralisk form, som får dager både ofvanifrån och från sidorna , och år for- sedd med bord och amfiteatraliskt hojda bån- kar. Den år inredd till en bequåm lokal for Bdrsanktionerna. Det andra konstverket år en malning , be- kostad af Grosshandlare-Societeten i Kopen- hamn, och framståller Borsens stiftare; den ododlige Christian IV, i en handling, som pas­ sar for stållet der malningen år uppsatt. Konst- nåren, Historiemålaren F. Hdier valde till åm- ne for Kompositionen det besok, hvilket Ko- nungen, såsom Kronprins; gjorde Tycho Brahe på on Hveen år 1592- Prinsen, som insåg vårdet af vetenskaperna, och som hyllade i synnerhet de .matematiska och mekaniska, hvil- kas inflytande på sjofart och handel år så vig­ tigt for Danmark, ouskade visa en så berbmd

25

ßörsen.

i

\

lärd och utmårkt Astronom sin aktning. Tycho Brahe förestälies sittande vid sina lårda be- r'akniugar, då Prinsen visar sig. I anledning af Börsen» tvahundraåriga Ju- bileum år 1824, lät Handelskorpsen i Köpen- hamn prågla en skådepenning. (Tidn. Dagen 1824 N:o 312.) §. 14. Vakttornet . Sedan en af Stadens åldsta kyrkor, St. Nicolai-Kirke, vid den stora eldsvådan 1795 blifvit ett rof för lågorna, och då man, efter anställda undersökningar, stadnat i det beslu- tet att icke åter uppbygga den, så stadgades genom en Kongl. Resolution af den 9 Januari 1807: att lemningarne af kyrkan skulle repa- reras och forvandlas till en byggnad, hvari brandredskap skulle förvaras; vidare skulle tor­ net repareras och inredas till ett vakttorn, hvarifrån man gåfve tecken vid utbristande eldsvådor och vid andra vigtiga tillfällen. I anseende till brist på byggnadsmaterialicr, och det höga priset å dem , uppskjöts utfö- randet till 1820. Nyssnåmnde år påborjades byggnaden och inredningen af Vakttornet, och under de båda följande åren fullåndades det efter plan och teckningar, författade af Che­ fen för Brandkorpsen, Öfverstlöjtnanten och Ridd. af Dannebr. Schmidt. På tornet år an­ bragt ett slagur, som åt alla fyra sidor ut- visar timmarna och minuterna. Äfven finnes i en af tornets öfversta våningar en stor, ståndigt påfylld , vattentunna, med dit höran- de ämbare o. s. v. Detta, för staden vigtiga, torn kostade en summa af 50,000 Rbd. i silfver*

26

£ 15. Kit rigliga S lo tt , Slotte' Christiansborg. EFter eldsvådau år 1794 uppbyggdes det nu åter. Det uedbrunna Slottet, hvars murar tili storre delen (några deribland äro nedrif- na) bibehållas ud det nya, stod, liksom detta; på en rymlig, rundt omkring af kanaler om- gifven piats , alldeles afsöndradt från aila pri­ vata hus. På samma stalle hade rcdan år 1168 Erkebiskop Absalon, dåvarande innehafvaren af Köpenhanan, latit uppbygga en fast borg, som fick namnet Axelhuus. I sednare tider gjorden »tora hufvudreparationer å deuna byggnad, isynnerhet under Konung Christian 111. Ko- nung Fredrik IV uppbyggde det, mot sluteft af sin regering, ined stor kostnad nästan helt och hållet nytt ; men det blef icke reguliert , emedau man rättade sig efter den garala, kro- kiga oeh ojemua grundvalen, och till en del lät några af de äldsta murarna stå qvar. Då Konung Christian VI kom på thronen, lät han nedrifva det, for att i dess stalle nppfora ett nytt efter en större plan. I October 1731 hor­ jades med nedrifrungen af det gamla Slottet., Stallen, Ridhuset och Bollhuset. Derpå pla- nerades hela platsen, och slottsgrafvarne fyll- des. Då denna plafs icke befanns nog stor och rymlig, sårdeles som Slottet skulle stå fr it t, så biefvo alla privata hus på vestra och norra sidan inom kanalen, som omgifver Slottshol- men , inköpta och nedrifna. För att kunua lägga en tiliräckligt fast grund för den stora byggnad man åmnade upp- fbra , biefvo flere tusende hok trådsstaramar så •djupt nedpålade. att öfra åndan stod 3 »1- nar under jord. Forstå stammen nedpålades den forstå October 1732. Under Plottets fyr»

Slottet Christiansborg. 27 hufvudflyglar finnas 9,225 pålar. gom hafva en långd af 5 , 10, 11, ja på åtskilliga stållen till och med 48 fot. lledan lorr åu alla pålarne voro neddrifna , tog murarbetet sin början , ty den 2 I April 1753 hade Konung Christian VI med egen hand iagt forstå grundstenen I yttersta södra hornet af Slottet. Muren i kåll- rarne var 5 alnar 4 tum tjock , och rninskades efterhånd, så att den ofvantill var 2 alnar 6 tum. Utvåndigt beklåddes muren med hug­ gen sandsten, som med olrolig kostnad håm- tades dels från Gottland, dels från Sachsen och Westphalen, öfver Bremen och Lübeck. Den nu brukliga Borriholmska sandstenen vaf då ånnu icke hekant. „Visserligen hade man kunnat begagna norrsk marmor och derigenom gpara ile stora penningesummor, som gingo nr landet; men l'efverantorerne funno han­ deln med sandsten från utrikes ort mera iönandc. Åtminstone tvåtusend personer (under- gtundom dubbla antalet) arbetade dagligen på denna byggnad, och arbetet drefs med sådan ifver att Slottet redan 1740 var fårdigt att bebos. Höjden å hufvudbyggnaden var, inberåk- nadt de höga källrarne, 6 våningar, neml. 3 stora och 3 små. Det var tåekt med kop- par, och bestod af 4 hufvudflyglar, hvilka bildade en fyrkant och inneslölo iure Slotts - gården. Denna var råtvinklig, men icke lik- «idig, ty Slottets fyra flyglar voro af olika långd. Fråmsta fasaden mot nya Slottshroen , åfvensdin fasaden å motsatta sidan mot Slotts- pladsen, hafva båda iitvåndigt cn långd af 367 fot 4! tum. Begge gidobyggnadeüna: åro 389 fot långa. Flygeln mot hufvndingången , der tornet fanns, var t i l fot 2 tum djup; den andra flygcln mot Slottspladsen 87 fot 2

28 Slottet Christiansborg . tum. Begge sfdoflyglarne voro hvardera 75 fot djupa. Håraf fdljer, att Slottsgården ar en parallelogram , som har en langd af 217 fot 4£ tuin, och en bredd af 100 fot 8 tuin. På vestra hufvudflygeln , raot Kidbanan , var ett torn med klockor. Det mesta af den­ na flygel år till fblje af den nya byggnads- planen nedbrutet, och det nya Slottet biir utan torn. Ostra sidan af hufvudbyggnaden mot Slotts- pladsen forenas genoin en korridor på ena si­ dan med Slottskyrkan , och på den andra med Kanslibyggnaden; derigenom biir hela lång- den mot Slottspladsen 680 rhenlåndska eller seelåndska fot. Slottets hojd, från marken till takspet- sen , var 114 fot 5 tum. Slottstornets hojd, från marken till ofra randen af ofversta tak­ listen, var 166 fo t, och från taklisten till ofversta spetsen 100 fot; således hela hojden 266 fot. Två salar i slottet voro for sin storlek och prakt i synnerhet mårkvårdiga, nemli- g e n : 1) den såkallade Kiddarsalen (i tornfly- g e ln ), 128 fot lang, 62 fot bred, 48 fot hog; rundtomkring var ett af 44 pelare uppburet galleri. Den ofvan (sid. 17) nåmnde Arkitek­ ten N. H. Sardin , som byggde denna sal, har sjelf beskrifvit den. ( Explication de la deco- ration de la grande salle du chateau royal de Christiansbourg . Copenhague 1766). Denna sal var så stor a t t , efter en derofver gjord be- råkning, Grefliga Bernstorfska familjelustslot- tet Bernstorf, nåra Kopenhamn, kunde full- komligt rymmas i denna sal. 2) Hogsta Dom­ stolens sal, i sbdra sidoflygeln. Slottets arkitektur hade några stora fel. Så voro flera bvggnadskonstens fordringar ouppfyllda i afseende på rummens fordelning,

Slottet Christiansborg. 29 deras sammanhang med hvarandra, öch de no- diga beqvämligheterna. Många korridorer saknade tillräckligt dagsljus, så att i dem maste bestandigt brinna iampor. Detta herrliga slott, hvars klippfasta grundval och tjocka stenmassor tycktes trot- sa förgängliglieten, och hvilket, bebodt af 1000 personer, knnde betraktas som en liten stad, blef inom ia timmar ett rof för lågor- na. Natten mellan den 26 och 27 Februari 3794 blef slottets hufvudbyggnad ända ned i djupaste källrarne, äfvensom tvenne sido- byggnader åt norr, nemligen slottskyrkan, och en byggnad, der vagnsiuisen, seldonen och ridtygsförraden samt Ilästgardets stall befunno sig, lagde i aska. De blefvo så helt och hallet föriärda af elden , att ingenting Lief öfrigt utom den 5 alnars tjocka muren. En stor del af slottets kostbarheter uppslu- kades också af lågorna. En herriig skildring af denna rysligt sköna seen liar Professor Steffens lemnat i forstå delen af sin roman: ,:Die Gebrüder Walset” . Det nya slottet, som nppfördes efter Kon­ ferensrådet och Ilidd. af Dannebr. Hansens plan, närmar sig sin fulländning. Slottskyr­ kan (hvarein nedanföre) är färdig. Äfven äro de 12 stora salarne för Kongl. malnings- galleriet redan tagna i besittning. Det nya slottet kommer att förskönas med hasreliefer ocli andra bildhuggarearbeten af Thorwaldsen , äfvensom med målningar af våra förnämste mästare. En stor forgård, utanföre vestra sidan af slottet, är inredd till ridbana. Denna plats har en längd af 230, och en bredd af 190 alnar. Bidbanan inneslutes på båda sidor af re- guliera byggnader, som i midten hafva två